Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meteorologi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1557
Meteorologi—Meteorologiska stationer
1558
meteorologiska statstjänstemän, i
Sverige begagnades titeln t. o. m.
1918 men är nu ersatt med
statsmeteorolog och förste
statsmeteorolog.
Meteorologi’ (av grek.
mete’o-ros, i luften befintlig, och lo’gos,
lära), vetenskapen om
atmosfärens företeelser samt lagarna för
rörelserna och omsättningen inom
densamma. Alltefter den
praktiska tillämpningen talar man
t. ex. om
åkerbruksmeteo-rologi, nautisk
meteorologi o. s. v. En modern och
praktiskt mycket viktig gren av
M. är den meteorologiska
prognosläran, som
undersöker och tillämpar möjligheterna
att för kortare 1. längre tid
förutsäga väderleken. Speciell M.,
beskrivningen av klimatet på skilda
orter och trakter, kallas k 1 i
mato 1 o g i (se K 1 i m a t). M. är
själv en gren av geofysiken,
vilken bl. a. även omfattar läran
om jordmagnetismen. —
Anteckningar om meteorologiska
företeelser, nederbörd,
lufttemperatur, lufttryck, luftfuktighet,
vindar m. m. började göras mycket
tidigt, delvis redan under
antiken. Då dessa äldre iakttagelser
emellertid utfördes på enskilt
initiativ, blevo serierna tämligen
kortvariga och därför av mindre
värde. När instrument började
användas, voro dessa först
mycket primitiva, och observationer
från skilda tider och länder äro
därför svåra att jämföra.
Användbara instrument
konstruerades under 1500- och 1600-t.
Först under 1700-t:s förra hälft
ordnades på flera håll
regelbundna observationer över flera
av M: s element, särskilt
temperatur och nederbörd, i vårt land
från 1739 i Uppsala, frän 1740 i
Lund och från 1754 i Sthlm.
Under senare hälften av 1700-t.
började observationsnätet
utvidgas att småningom omfatta hela
Sverige. — Liknande har M:s
utvecklingsgång varit i de flesta
kulturländer. Insamlandet och
bearbetningen av det
meteorologiska observationsmaterialet
sorterar också numera på de flesta
håll under statliga organ, i
Sverige Statens
Meteorologiska Centralanstalt (se
d. o.). För samma ändamål
finnas också meteorologiska
sällskap, bland vilka märkes
Svenska geofysiska
föreningen (grundad 1920). —
Adj.: m e t e o r ol o’ g i s k.
Meteorologiska stationer,
platser, där observationer av
meteorologiska företeelser
regelbundet utföras. M. äro vanl.
anordnade av staten och så
fördelade över landet, som kräves
för ernående av bästa möjliga
kännedom om landets klimat,
således på slättland, i bergstrakter,
i högfjäll, i skogstrakter o. s. v.
Även enskilda, t. ex. vissa
industrier, ha ibland intresse av att
följa de meteorologiska
företeelserna och anordna därför egna M.
Materialet plägar i båda fallen
samlas och bearbetas vid resp,
länders meteorologiska
centralanstalter. — I Sverige har man
endast två första klassens M., de
meteorologiska observatorierna i
Uppsala och Abisko, på vilka
platser självregistrerande
instrument användas för de
observationer (temperatur, lufttryck m. m.)
vilka på detta sätt kunna
registreras, under det övriga
företeelser direkt iakttas av personalen
varje timme på dygnet. Av andra
klassens Af. finnas i Sverige 44
(1925). Här göras observationer
rörande nederbörd, temperatur,
luftfuktighet, lufttryck, vind-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
