Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meteorologi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1559
Meteorologiska tecken—Meterkonventionen 1560
regn,
snö
btagel
trindsnö
snöyra,
snötäcke
= dimina.
>—> rimfrost
iagg
F4 åska.
< kncriblixtar
blåst el. storm
regnbåge
norrsken,
solrök
solgård.
mångårcL
solskem
Meteorologiska tecken.
styrka, vindriktning, molnighet
m. m. tre gånger om dagen (kl.
8 f. m. samt kl. 2 och 9 e. m.),
varjämte övriga företeelser ss.
åska, norrsken m. m. antecknas i
den mån de visa sig. Av tredje
klassens stationer finnas i
Sverige 691 (1925). Vid dessa
antecknas endast en 1. några företeelser,
vanl. nederbörd samt ibland
temperatur och lufttryck en gång om
dagen, övriga företeelser i den
mån de iakttas. Även en fjärde
klass M. finnes (1925 ett
tjugutal i Sverige), varest anteckningar
göras endast beträffande vissa
periodiskt återkommande
företeelser, ss. isläggning, islossning,
löv-sprickning, lövfällning, ävensom
åskväder m. m. Därjämte göras
vid vissa fyrar observationer över
sådana företeelser, som äro av
vikt att känna för sjöfarten. En
stor del andraklasstationer äro
telegraferande, d. v. s. de meddela
dagligen telegrafiskt de gjorda
iakttagelserna till
centralanstalten, där uppgifterna användas
vid den dagliga väderlekstjänsten
och väderleksförutsägelserna.
Övriga M. insända vanl. sina
rapporter en gång i månaden, i vissa
fall endast en gång om året.
Meteorologiska tecken, enkla
figurbeteckningar för de flesta
viktigare meteorologiska
företeelser, fastställda genom
internationell överenskommelse (se ill.).
Meteorologiska årstider,
delar av året med olika
meteorologisk karaktär. Den
meteorologiska vintern omfattar i
Sverige månaderna dec.—febr., v å
-ren mars—maj, sommaren
juni—aug. och hösten sept.—
nov. På s. halvklotet byter
sommaren plats med n. halvklotets
vinter och våren med hösten. I de
egentliga tropikerna förekomma
likaledes fyra M., två regntider
och två torrtider, men kring
vänd-kretsarna endast två M., en
regntid och en torrtid.
Meteoromanti’ (av grek,
mete’oros, i luften befintlig, och
manteVa, spådom), konsten att
spå väder. M. är icke att förblanda
med den moderna, vetenskapligt
grundade väderleksprognosen.
Meteorosko’p, se M e t e o r o
-gr af.
Meteo’rstenar, se Meteoriter.
Me’ter (fr. mètre, av grek.
me’tron, mått). 1. Versmått, se
Metrik. — 2. Längdmått (förk.
m.), se Metersystemet.
Meterkilogram 1.
kilogrammeter, förk. mkg. 1.
kgm., arbetsenhet, det arbete, som
åtgår för att lyfta 1 kg. 1 m.
Meterkonventionen, ett 1875
i Paris slutet fördrag mellan 18
stater om framställandet av
längd- och viktlikare samt
upprättandet av Internationella
byrån för mått och vikt. Senare ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
