Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metersystemet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1563
Metod—Metodik
1564
Ilija Metjmkov.
belpriset i fysiologi och medicin
1908.
Meto’d (grek. me’todos,
efterspaning), planmässigt
tillvägagångssätt. Fil. och Pedag. Det
regelbundna förfaringssätt, som
man måste iaktta dels för att själv
ernå (forskningsmetod), dels för
att korrekt framställa
(framställningsmetod) och åt andra
meddela (undervisningsmetod) ett
sammanhängande
kunskapsinnehåll. Om dessa båda sistnämnda
intimt samhöriga M. se
Undervisningsmetod. —
Forskningsmetod en kallas
analytisk (se Analys) 1. regressiv,
då den utgår från iakttagelser av
de enskilda företeelserna i deras
omedelbart givna mångfald och
komplikation samt söker finna de
allmänna lagar, vilka äro deras
förutsättningar, syntetisk (se
Syntes) 1. progressiv, då den
utgår från allmänna lagar och
därur söker härleda de enskilda
företeelserna. På analytisk väg
fann t. ex. Kepler, att Tyge
Brahes iakttagelser av planeten
Mars’ olika lägen under dess bana
ledde till teorin, att denna bana
ej var cirkelformig utan en ellips.
På syntetisk väg åter härledde
Newton bl. a. denna teori ur sin
allmänna gravitationslag (se
Gravitation). Genetisk (se
Genetik) blir en syntetisk M.,
då den låter oss inse ursprunget
till ett sakförhållande. Den
syntetiska metoden har ock en deduktiv
innebörd, den analytiska åter en
induktiv (se I n d u k t i o n. Fil.).
Det deduktiva förfaringssättet L
deduktionen (se Deducera)
äger inom matematiken ett
klassiskt exempel i den metod, som
tillämpats av Eukleides i hans
geometri, vari de mera speciella
lärosatserna gradvis härledas ur
de mera generella och ytterst ur
axiomatiska principer. Inom
filosofin sökte framför allt Spinoza
och Christian Wolff direkt
efterbilda denna eukleidiska metod.
Särskilt inom
matematisk-natur-vetenskaplig terminologi finner
man dock begreppen ”analys” och
”analytisk” refererande just till
en deduktiv metodik, ss. då den
teoretiska mekaniken betecknas
ss. ”analytisk”. I samma mån som
en vetenskap tillämpar en
deduktiv metod, säges den ock vara
rationell (se d. o.), liksom
till-lämpningen av en övervägande
induktiv forskningsmetod
kommer den att framstå ss. empirisk
(se E m p i r i). Så är t. ex.
fysiken ss. ”matematisk fysik”,
väsentligen en rationell vetenskap,
liksom den rena matematiken,
medan den ss. experimentalfysik
får en empirisk karaktär. Jfr
även Bevis.
Metodi’k, läran om metoden för
ett visst arbetsområde, oftast med
referens till
undervisningsmetoderna. Allmän M. avser
undervisningen i det hela, speciell M. de
särskilda ämnena. — M e t o’ d i
-k e r, person, som följer en viss
metod. Adj.: me to’ d i s k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
