Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metodios ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1565
Metodios—Metonymi
1566
Meto’dios, se K y r i 11 o s 3.
Metodi’ster, medlemmarna i
ett på 17UU-t. i England
uppkommet reformert kyrkosamfund.
Namnet formades urspr. ss. ett
öknamn för en krets av fromma
studenter i Oxford (vilka syntes
driva kristendomen efter en viss
metod). Samfundet härrör från
den väckelse, som sedermera (från
1738) framkallades genom de två
förnämsta bland dessa studenter,
de unga prästerna John Wesley
(se d. o.) och George Whitefield.
Från början avsåg man ej någon
frikyrkobildning, men avogheten
hos statskyrkans ledare jämte
förhållandena i Amerika, dit
rörelsen snart grep över, drevo i denna
riktning. Wesley anställde
sålunda först lekmannapredikanter
och vigde mot slutet av sitt liv
även åtskilliga personer till
präster. Vid hans död (1791) räknade
samfundet omkr. 135,000
medlemmar och över 500 predikanter. M.
stå i allm. på den reformerta
bekännelsens grund (blott ett
min-dretal omfatta dock
predestina-tionsläran). Egenartade element
i deras åskådning, vilka även
verkat utanför M:s egen krets, äro
lärorna om den plötsliga
omvändelsen samt om den fullkomliga
helgelsen (d. v. s. den fullständiga
reningen från all egentlig synd).
Organisationen syftar till sträng
kontroll över de enskilda
medlemmarna. Pastorerna förordnas blott
för ett år i sänder och få finna sig
i täta förflyttningar. Den
egentliga ledningen utövas av de årliga
generalkonferenserna. I Amerika
har den största
sammanslutningen av M. (m e t o d i
st-episk opal kyrkan) även
biskopsämbetet. Från detta
samfund har den huvudsakliga
verksamheten på Europas fastland
(även i Norden) utgått. M:s
to
tala antal torde f. n. uppgå till
omkr. 10 mill., därav i För. Stat,
omkr. 8 mill., i England mellan 1
och 2 mill. 1 Sverige, dit
samfundet inkom på 1860-t., finnas
17,300 (1925).
Metodologi’ (av metod och
lo’gos, lära), metodlära, närmast
med hänsyn till
forskningsmetoder. Adj.: me todolo’ gisk.
Metoi’k, i det antika Grekland
person,~som var fast bosatt i en
främmande stad och saknade
medborgerliga politiska rättigheter
men var skatte- och
krigstjänstskyldig. M. voro i synnerhet
talrika i de stora handelsstäderna.
Metokino’n, förening av metol
och hydrokinon, fotografiskt
fram-kallningsänme, spec. använt för
färg- (autokrom-) plåtar.
Meto’l,
metylpara-amidofenol-sulfat, fotografiskt
framkallnings-ämne, använt särskilt tills, med
hydrokinon. Benämnes även elon,
genol, satrapol o. s. v.
Me’ton, verksam under senare
delen av 400-t. f. Kr., atensk
matematiker och astronom,
upphovsman till M:s cykel (jfr
Tideräkning).
Metonomasi’ (av grek, meta’,
i överensstämmelse med, och
o’norna, namn),
namnöversättning, t. ex. Forsman — Koskinen
(fi. ko’ski, fors), Schwarzerd
(”Svartjord”) — Melankton (av
grek. meTas, svart, och kton,
jord).
Metonymi’ (grek, metonymi’a,
namnbyte), retorisk figur, som
består i att man ersätter ett ord med
ett annat, som står i nära
sammanhang därmed, för att
därigenom framkalla flera associationer
(t. ex. ögat i st. f. blicken,
oskulden i st. f. den oskyldige). Även i
dagligt tal användes ofta M.
(t. ex. Strindberg i st. f.
Strindbergs verk).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
