Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Milwaukee - Mim - Mimansa - Mimbar - Mimeograf - Mimer - Mimesi - Mimetiska kristaller - Mimicry - Mimik - Mimjamb - Mimosa - min. - Mina, vikts- och myntenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
Mim—Mina
74
ten tyskbördiga). M. blev stad
1846.
Mim (grek, mi’mos, eg.
efter-apare), en i den antika
litteraturen förekommande framställning
av en scen ur folklivet i
dramatisk form. Åtskilliga av dess
element övergingo i medeltidens och
därigenom i den moderna tidens
drama.
Mima’nsa (sanskr.,
utgrundande, förklaring), se Indisk
litteratur sp. 1340.
Mi’mbar, se M i n b a r.
Mimeogra’f (av grek,
mime’-omai, jag efterhärmar, och
gra’-fein, skriva), se
Kopieringsapparater.
Mi’mer, gestalt i den fnord.
myt., möjligen av vättesläkt. M.
skildras ss. utomordentligt vis
och förbindes gärna med Odin.
Enl. en version i den poetiska
Eddan sitter han vid en av
världsträdets rötter ss. väktare över
Mimersbrunnen, ur vilken
han varje morgon dricker vishet,
och till honom beger sig Odin, då
han behöver goda råd. Hos M. har
Odin också satt sitt ena öga i
pant. Enl. en annan version är
det M:s avhuggna huvud, som
ger Odin råd och varningar.
Mimesi’ (grek, mi’mesis,
efter-härmning), beteckning för det
förhållandet, att ett mineral
genom upprepad tvillingbildning
skenbart kan erhålla en högre
grad av symmetri. Sådana
kristaller kallas mim e’tiska.
Mime’tiska kristaller, se
Mimesi.
Mimicry [mi’mmikri] (eng., av
grek. mi’mos, efterapare),
efter-apning, skyddande likhet 1.
förklädnad, i vilken vissa djur
likna andra, som fruktas 1.
försmås av fiender. M. anses utgöra
ett skydd för de ”efterapande”
djuren. Vissa fullständigt
ofar
liga glas vingefjärilar likna
sålunda de fruktade getingarna. En
del fjärilar av den amerikanska
fam. Heliconii’dae, som äro
illa-smakande, ”efterapas” av vissa
fjärilar av fam. Pieridi’dae. —
Av liknande betydelse är många
djurs skyddande likhet med den
omgivning, i vilken de leva. Den
vita vinterdräkten hos fjällräv,
hare, ripor m. fl., ökendjurens
mer 1. mindre gulaktiga färg och
den gröna färgen hos t. ex.
lövgrodor äro vanliga exempel på
dylik M. Egendomligare äro
”vandrande bladet” och
”vandrande pinnarna” (se
Phasma-t i d a e) samt den ostindiska
fjärilen Ka’llima i’nachis, vilken
under vila håller vingarna
uppslagna och då i form och
färgteckning liknar ett torkat blad. Se
även A 1 g f i s k.
Mimi’k (av grek, mi’mos,
efterapare), konsten att genom
åtbörder och minspel ge uttryck åt
själstillstånd. — Mi’miker,
person, som utövar mimik. —
Adj.: mi’misk.
Mimjamb, se Grekisk
litteratur sp. 1502.
Mimo’sa, växtsläkte (fam.
Le-gumino’sae) med c:a 350 arter i
tropiska länder, huvudsaki.
Amerika. De ha rundade
blomställningar med långa
ståndarsträng-ar. M. pudi’ca, s e n s i t i’ v a, är
ett allmänt tropiskt ogräs, i
kallare trakter ofta odlat i växthus.
Dess blad utföra vid beröring
hastiga rörelser: småbladen böja
ihop sig och bladskaften böjas
ned. — Kvistar av Aca’cia-arter
med gula blommor saluföras ofta
under namn av M.
min., förk. för minut.
Mi’na (lat., av grek, mna),
vikts- och myntenhet, urspr. i
Babylonien, sedan överförd till
Grekland, där M. i forntiden var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
