- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / VIII. Meusnier-Park /
75-76

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mina, vikts- och myntenhet - Mina, sprängladdning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

75

Mina

76

För ankringsmina.

- 100 drakmer och (som mynt)

även talent.

Mina (ty. Mine, sp. mina),
större sprängladdning, till lands
innesluten i jord, murverk o. d.,
till sjöss i en stomme av stålplåt.
M. är vanl. avsedd att bringas till
detonation på den plats, där den
utlagts. — Landminor
före-kommo redan under 1400-t. i
fäst-ningskriget. Deras användning
har på senare tider avtagit, enär
det ofta är lättare att förstöra
ett fientligt försvarsverk genom
artillerield, bombkastning från
luften m. m. Under världskriget
kom landminan till användning
vid förstörande av
kommunika-tionsverk, t. ex. broar, samt i
ställningskriget, varvid man vanl.
genom grävning av underjordiska
tunnlar sökte lämplig placering
för minladdningar under fiendens
stödjepunkter. Landminor bringas
till detonation på elektrisk väg 1.
medelst stubintråd. —
Sjöminor i egentlig mening började
användas som sjökrigsmedel i
större skala under
Nordamerikanska inbördeskriget. De ingå

numera som en viktig del i
alla mariners anfalls- och
försvarsmedel. De kunna indelas i
flyt-, sjunk-, botten- och
bogser-minor. Sjöminor ha en brisant
sprängladdning av minst 100 kg.,
innesluten i ett vattentätt
omhölje, minstommen. Flytminan
kan vara förankrad (den
vanligaste typen av sjöminor) 1. driva
fritt i vattenytan (drivmina).
Den bringas till detonation på
elektrisk väg 1. genom stöt vid
påsegling. Den kan förankras
på högst varierande djup och
är därför farlig för såväl
övervattensfartyg som U-båtar.
Sjunkminan sjunker mot bottnen,
så snart den fällts 1. utskjutits.
Sjunkhastigheten regleras genom
ventiler, som insläppa vatten i M.
och därigenom inverka på dennas
tyngd. Avfyrningen sker genom
stubin 1. genom att vattentrycket
på önskat djup övervinner ett
fjädermotstånd, varvid ett
tänd-stift framföres till anslag.
Sjunkminan användes blott mot U-båtar
och har mot dessa fartyg visat
sig synnerligen verksam.
Bottenminan lägges direkt å sjöbottnen.
Den bringas till detonation på
elektrisk väg, vanl. från
observationspunkter, s. k. syftstationer,
i land. Bottenminans användning
är begränsad till farleder med
ringa djup, varför den endast
kommer till användning i
närheten av land och vanl. i samband
med befästningar. Bo g ser minan
bogseras av fartyg å visst djup
under vattnet. Den bringas till
detonation på elektrisk väg från
det bogserande fartyget 1.
mekaniskt genom stöt mot det fartyg,
som träffas. Den användes mot
U-båtar. — Sjöminor kunna
numera förankras å mycket stora
bottendjup. Genom att M. och
ankare göras motståndskraftiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:21:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/8/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free