Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mistelås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Mistelås—Mitani
122
Mistelås, socken i Kronob. 1.,
jämte Slätthög pastorat i Växjö
stift. 610 inv.
Mister [mi’ssto], vanl. förk.
Mr., eng., herr, titel framför
personnamn för personer utan högre
titlar (lord, sir). Jfr M i s t r e s s.
Misterhult, socken i Kalmar 1.,
jämte Figeholms köping pastorat
i Linköpings stift. 4,580 inv.
Misti, vulkan i dep. Arequipa,
Peru. 6,100 m. Meteorologisk
station.
Mistra’1, magist raT (av
lat. magister, se d. o.), en ofta
mycket våldsam n.v. vind på
franska Medelhavskusten.
Mistral [-ra’ll], Frédéric,
f. 1830, d. 1914, provensalsk skald,
den nyprovens alska litteraturens
skapare och främsta namn. M.
strävade tidigt efter att göra sitt
hemlands dialekt till
litteraturspråk, medarbetade bl. a. i
Rou-manilles lyriska antologi Li
Prou-venqalo samt spelade en viktig
roll vid Feliberförbundets (se
Pr oven salska språket
och litteraturen)
tillkomst. Sin diktning på
proven-salska inledde M. med Mirèio
(1859; sv. övers. 1904), en episk
idyll med motiv från det
proven-salska folklivet; senare utgav han
bl. a. dikten om Rhone Lou
pouèmo döu Rose (1897) samt ett
lexikon över provensalska
dialekten. M. erhöll 1904 Nobelpriset
tills, med Echegaray.
Mistress (eng., av ffr.
maistresse). 1. [Utt. mi’sstr9s],
härskarinna; matmoder;
föreståndarinna; lärarinna. ■—- 2.
[Utt. mi’ssis], alltid förk. Mrs.,
titel för gift kvinna utan
ladytitel. Jfr Mister och Miss.
Misä’r (fr. misère, av lat.
mise’ria), elände, nöd;
kortspels-term (se Kortspel sp. 1248).
Mita ni, ett hettiterna närstå-
Frédéric Mistral.
ende folk, som i forntiden (senast
omkr. 1600 f. Kr.) grundat ett
rike vid Eufrats övre lopp. Dettas
äldre historia är höljd i dunkel.
Amarnabreven (se Amarna) visa
emellertid, att riket vid den tiden
(omkr. 1400) varit rätt mäktigt
och stått i intim diplomatisk
förbindelse med Egypten. Kort efter
Amarnatiden började rikets
upplösning, och 1270 erövrades det av
Assyriens konung Salmanassar I.
I övrigt omtalas M. såväl av
assy-lisk-babyloniska inskrifter som
av urkunder, tillhörande det i
Boghazköi funna hettitiska
stats-arkivet, som ännu torde gömma
på många viktiga upplysningar
om detsamma. Av den
omständigheten, att furstarna i M. bära
namn av påfallande indoiransk
prägel har man dragit den
slutsatsen, att det härskande skiktet
utgjorts av en arisk stam. Denna
synes även ha medfört sina ariska
gudomligheter, då namn som
Indra, Varuna och Mithra äro
in-skriftligt bestyrkta.
Huvudmassan av befolkningen torde däremot
ha delat hettiternas religiösa
föreställningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
