Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mistelås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
Mitau—Mitscherlich
124
Mftau [-tao], lett. Jelgava,
huvudstad i prov. Semgallen,
Lettland, s.v. om Riga. 21,000 inv.
(1915 47,000). — M. var fordom
Kurlands huvudstad. Under
världskriget led M. svårt av
striderna i detta område (sommaren
1915).
Mfthra, fornpersisk gud,
urspr. identisk med den indiske
Mi t ra. Från början måhända
en solgud, blev han redan i
gam-malarisk tid edens och trohetens
gud, väktaren av sanning och
rätt. Den persiske M. fick en
framskjuten plats, särskilt i den
yngre mazdaismen. Kombinerad
med babylonisk astrologi och
organiserad ss. mysteriekult,
spred sig M:s dyrkan under de
första årh. e. Kr. över hela
romarriket, där den särskilt bland
soldaterna vann stor tillslutning.
Kulten, i vilken bl. a. förekommo
heliga måltider, firades i
underjordiska grottor, smyckade med
bildframställningar ur M:s myt.
Bland plikterna inskärptes
vaksamhet och renhet.
Mitisjärn (av lat. mi’tis,
mjuk), benämning på mjuk
götmetall, smält i degel för
framställning av smärre gjutgods.
Mi’tia, by i staten Oaxaca,
Mexiko, med ruiner av
zapotekisk-mixtekiska byggnadsverk från
omkr. 1500, bestående av två
trappstegspyramider och fyra
stora palats, indelade i smala
rum, vilka smyckas av
sten-mosaiker i upphöjda geometriska
mönster (se ill. till
Byggnadskonst sp. 826).
Mito’s (av grek. mi’tos, tråd),
se Cell sp. 1122.
Mi’tra, grek, och lat. 1. Huva
med band, som knötos under
hakan, hos greker och romare buren
blott av kvinnor, hos asiatiska
folk, t. ex. frygierna, också av
män (jfr F r i h e t s m ö s s a).
— 2. Se K y r k o s k r u d sp. 18.
Mitrada’tes, M i t r i d a’ t e s,
forntida konungar bl. a. i Partien
och Pontos (se dessa ord). Av
härskarna i Pontos märkes M. VI
Eu’ p a t o r, f. 132, d. 63 f. Kr.,
konung 120. Från 111 f. Kr.
utvidgade M. sitt välde till Svarta
havets ö. och n. kuster, erövrade
stora delar av Mindre Asien och
89 f. Kr. även den romerska
delen. Sedan M. anställt ett blodbad
på alla romare i Asien och
därefter besegrats av Sulla, uppgav
han i en fred 85 sina erövringar
i Mindre Asien. Efter ett andra
krig 83—81 utbröt 74 f. Kr. det
tredje, i vilket M. i förbund med
Tigranes av Armenien blev slagen
och fördriven av Lucullus 73—69.
Han återtog dock Pontos 68. I
striden mot Pompejus 66—63
f. Kr. var M. underlägsen, och då
hans land intagits, sökte han
själv döden.
Mitraljö’s (fr. mitrailleuse, av
mitraille, skrot), benämning på
kulspruta.
Mitrovica [-vi’ttsa], stad i
Syd-Serbien, Jugoslavien. 10,000
inv. M. var 1915 en tid serbiska
regeringens säte och var besatt
av österrikarna nov. 1915—okt.
1918.
Mi’tscherlich [-lig]. 1.
Eil-hard M., f. 1794, d. 1863, tysk
kemist, särskilt känd som
forskare på det fysikaliskt-kemiska
området. Bland hans arbeten
märkas undersökningar över
mangan- och selensyrorna, över
bensol och derivat därav, över
tillväxtfaktorernas inverkan på
skörden samt främst upptäckten av
isomorfi. — 2. Alexander M.,
f. 1836, d. 1918, den föregzs son,
kemist, prof, i Münden 1868, i
Freiburg im Breisgau 1883, en av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
