Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjölk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Mjölkdroppen—Mjölkkontroll
136
kalium, natrium, kalcium,
magnesium jämte (spår av) järn.
Om sammansättning av olika
komjölkprodukter se tab. II.
— K o 1 o’ s t r u m (c o 1
o’-s t r u m) L r å m j ö 1 k, en
gulaktig vätska, avsöndras
omedelbart före och efter förlossning.
Den är mycket äggviterikare än
vanlig M., spec. i fråga om
albu-min och globulin, varför den
koagulerar vid upphettning. — Om
sammansättningen av k v i n
no-rn j ö 1 k se tab. I. — H ä x
-mjölk, ett sekret, som hos
nyfödda av båda könen i ringa
mängd avsöndras från
bröstkörtlarna, har kvalitativt liknande
sammansättning som
kvinno-mjölk. — Om M:s avsöndring se
Digivning. —
Komjölkens sammansättning växlar
betydligt, varvid särskilt fetthalten
brukar beaktas, enär smörfettet
är M:s värdefullaste beståndsdel.
Låglandsboskap har vanl. mer
vattenhaltig och mager M. (med
c:a 3—3,2 % fett) än
höglandsboskap; högst betr. M:s fetthalt
(c:a 5 %) står bland mera kända
raser Jerseyboskapen. Växlingen
i M: s fetthalt är även individuell,
och då anlagen i detta avseende i
viss mån äro ärftliga, har man
kunnat höja fetthalten i M. hos en
kreatursstam genom urval av
avelsdjur med goda anlag för fet
M. Morgonmjölken är vanl.
magrast, middagsmjölken fetast;
skillnaden kan utgöra över 1 %
fett. Även utfodringen inverkar
något. Handskummad M. brukar
innehålla c:a 0,6 % fett, väl
separerad M. under 0,1 % (8—-10 %
torrämnen). Kärnmjölk bör ha
ung. samma sammansättning som
handskummad M. Oskummad M.
kallas stundom h e 1 m j ö 1 k. Jfr
Mejerihantering och
Mjölkkontroll.
Mjölkdroppen, namn på vissa
föreningar, som åt späda barn
tillhandahålla mjölkblandningar
under uppmärksammande av
digiv-ningens bibehållande såvitt
möjligt. 1901 började i Sthlm den
första M. sin verksamhet, som
fått efterföljare i ett 15-tal andra
svenska städer.
Mjölke. 1. Se Epilobium.
— 2. Se F i s k a r sp. 46.
Mjölkfeber, se Kal v n i n g s
-feber.
Mjölkglas, se B e n a s k a.
Mjölkhare, se Bära.
Mjölkhål, se M j ö 1 k ä d e r.
Mjölkjuver, se
Mjölkkörtlar och M j ö 1 k t e c k e n.
Mjölkkastning, se
Kalv-ningsfeber.
Mjölkkondensering, inkokning
av mjölk under luftförtunning,
varigenom avdun stningen kan ske
vid så låg temperatur, att ingen
smak av kokt mjölk uppkommer.
M. sker med 1. utan tillsats av
socker samt av både oskummad
och skummad mjölk. Den
tjockflytande massan är i hermetiskt
slutna bleckburkar hållbar under
obegränsad tid. M., som uppfanns
i Frankrike 1797, är en
omfattande industri i För. Stat., Schweiz
och Norge. Jfr Torrmjölk.
Mjölkkontroll. Mjölk hör till
de födoämnen, som oftast
underkastas kontroll. Den kan lätt
förfalskas, är mycket utsatt för
förorening, förändras lätt och för
ofta smittämnen. M. sker även i
syfte att utröna de enskilda
kornas förmåga att lämna fet mjölk
(jfr Kontrollförening).
Saluförd mjölk får åsättas
beteckning, angivande att den
kontrollerats, endast om den
underkastats av hälsovårdsnämnd
föranstaltad kontroll. Fullständig
dylik börjar på
produktionsstäl-let med undersökning av
kreatu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
