Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjölkras ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143 Mjölkspegel—Mjölkåder 144
lering av dieten. Krustorna
upplösas med olja och avlägsnas med
försiktig tvättning.
Mjölkspegel, det område från
kons juver upp mellan låren, där
håren ligga riktade uppåt (ej
nedåt som i övrigt på djurets
bakdel). Jfr Mj ölktecken.
Mjölkstockning förekommer
hos digivande kvinnor vid hinder
i några av bröstkörtelns
utförs-gångar och visar sig i partiell
förhårdnad och uppdrivning av
bröstet under smärtor. Vid
infektion uppkommer bröstböld.
Behandling: urmjölkning med
sugklocka och pump (mjölkpump),
ev. uppbindande av bröstet för
att minska mjölktillflödet. Jfr
Bröstböld.
Mjölksyrejäsning, av
mikroorganismer framkallad klyvning
av kolhydrat, varvid
jäsnings-mjölksyra (se Mjölksyror)
uppkommer. Klyvningen
åvägabringas av ett enzym i
bakterierna. Olika sockerarter kunna
angripas, ss. rör-, mjölk-, malt- och
druvsocker. Vid omsättningen
uppstå regelbundet även andra
produkter. Ett betydande antal
bakterier bilda mjölksyra, och
processen är mycket utbredd i
naturen. Om M. i mjölk se d. o.
I ost överföres mjölksockret
genom jäsning till mjölksyra, som
bidrar till ostens mognande.
Uppstår M. i vin och öl, fördärvas
varan. M. utgör en nödvändig
omsättning vid beredning av vissa
födoämnen, ss. surbröd, surkål,
tätmjölk, kumys, kefir och
yoghurt. Genom insyrning kunna
matvaror, ss. gurkor, bönor och
ärter, samt fodermedel, ss. hö och
betsnitsel, göras hållbara.
Mjölksyror, isomera former
av oxipropionsyra: etyliden-,
CH3CH(OH)COOH, och etylen-,
CH£(OH)CH2COOH,
mjölksyror
na. Den förra uppträder i två
stereoisomera former,
högervridande 1. köttmjölksyra och
vänstervridande M., vartill
kommer racemkroppen, den optiskt
inaktiva
jäsningsmjölk-syran (jfr
Mjölksyrejäsning). M. äro sirapstjocka,
färglösa vätskor, som i alla
förhållanden kunna blandas med vatten,
alkohol och eter. I vattenlösning
reagera de surt, äro betydligt
starkare som syror än ättiksyra
och bilda i allm. lättlösliga salter
(lakta’ter). Biologiskt
intresse har spec. köttmjölksyran,
som förekommer i flera organ
och utgör en viktig
omsättnings-produkt (jfr Muskler).
Mj ölktecken, yttre tecken, som
ansetts tyda på stor
mjölkav-söndringsförmåga, spec. hos kor.
Exempel på M. äro långsträckt
kroppsbyggnad, fin benbyggnad,
fint huvud, mjölkjuver, tjock,
slingrande mjölkåder och stort
mjölkhål samt stor mjölkspegel.
M. bilda tillsammans en m j ö 1 k
-typ. M. äro dock mindre
pålitliga än förr antagits.
Mjölktistel, m o 1 k e, arter av
släktet So’nchus (fam.
Compo’-sitae), örter med småtaggiga blad,
gula blommor och frukter med
hårpensel. De innehålla rikligt
med mjölksaft. Flera äro
besvärliga ogräs genom sina lättspridda
frön, ss. de ettåriga Sonchus
olera’oeus och Sonchus a’sper i
trädgårdar och den fleråriga
Sonchus arve’nsis; den senare,
som är vanlig i åkrar, sprider sig
genom underjordiska utlöpare.
Mjölktyp, se
Mjölktecken.
Mjölkåder, blodåderstam, som
för det venösa blodet från juvrets
främre delar och löper ytligt på
bukens undersida samt i närheten
av skovelbenet (bröstbenets bakre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
