Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moldau ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Moldau—Molekyl
166
MoTdau [-dao]. 1. Tjeck.
Wltava, vänsterbiflod till Elbe i
Böhmen, vars huvudflod den är.
Omkr. 400 km. — 2. Rum.
Moldo-va, lat. Molda’via, landskap i
Rumänien, mellan Pruth och
Karpa-terna. 38,000 kvkrn. 2,25 mill. inv.
Huvudstad Jassy. Se vid. R u
-m ä n i e n.
Molda’vien, autonom republik
i Ukraina vid Bessarabiens gräns,
grundad 1924. C:a 10,000 kvkm.
500,000 inv. Huvudstad Balta.
MoTde, stad i Möre fylke, v.
Norge, vid den breda M o 1 d e
-fjorden, som i s.ö. fortsätter i
Romsdalsfjorden. M. är bekant
för sitt vackra läge och sina
vackra trädgårdar (”rosornas
stad”). Mycket besökt av turister.
Export av fisk (särskilt sill) och
smör. 2,840 inv. Stad 1742.
Moldo’va, se Moldau 2.
Molé [-le’], Louis Mathieu,
f. 1781, d. 1855, greve, fransk
politiker. M., som gjort en snabb
karriär under Napoleonstiden, anslöt
sig 1815 till bourbonerna, insattes
i pärskammaren 1815 och spelade
en framskjuten roll inom den
moderata högern. Efter
julirevolutionen 1830 var han en kort tid
utrikesminister och 1837—39
premiärminister. Han föll bl. a. på
sin strävan att i motsats till
Thiers och Guizot låta konungens
inflytande göra sig gällande.
Molekyl [-ky’l] (fr. molécule,
eg. liten massa, av lat. moTes,
massa). Redan under antiken
antog man kropparna bestå av
odelbara storheter, atomer (se
Atomistik). Nu antar man
dem vara uppbyggda av mycket
små partiklar, M., som i sin tur
bestå av en 1. flera atomer.
Kemiskt homogena ämnen innehålla
blott ett slags M., andra ämnen
flera slag. Åtskilliga kristaller
äro dock uppbyggda av elektriskt
laddade atomer 1. atomgrupper,
som ej sammanslutit sig till
neutrala M. — Hos gaser röra M. sig
oberoende av varandra utom
under de mycket kortvariga
sammanstötningarna, hos vätskor äro
de visserl. ej bundna vid en viss
plats men påverka varandra dock
ständigt, så att det erfordras
ett visst arbete för att en M. skall
kunna avlägsna sig ur
vätske-massan. Deras inbördes påverkan
yttrar sig bl. a. som ytspänning
(se d. o.). Hos fasta kroppar äro
M. bundna vid jämviktslägen, från
vilka de blott obetydligt kunna
avlägsna sig. Ur antagandet om
fria M., som vid
sammanstötningarna förhålla sig som elastiska
sfärer (kinetiska
gasteorin) har man till stor del lyckats
beräkna egenskaperna hos
nästan ideala gaser, hos vilka den
tid, sammanstötningarna mellan
M. vara, är kort i förhållande till
den tid, M. röra sig oberoende av
varandra. Man finner produkten
av tryck p och volym v lika med
% av produkten avM:s antal N,
deras massa m och medelvärdet u2
på kvadraten av deras hastighet.
Man sätter nu mu2 = 3 kT, där k
är Boltzmanns konstant =
1,37 • 10—18 erg/grad och T
absoluta temperaturen. Härav följer
pv = NkT. Detta är gasernas
allmänna tillståndslag (se Gaser).
Då k är en universell konstant,
följer härav Avogadros lag (se d.
o.). Två gasers spec. v. vid samma
temperatur och tryck förhålla sig
alltså som M: s massor, m o 1 e
-kylarvikterna (se nedan),
vilka mätas i en sådan enhet, att
syrets molekylarvikt blir 32. En
gas’ spec. v. i förhållande till luft
(1. stundom vätgas) kallas dess
gastäthet. Antalet M. i 1
kbcm. gas vid 0° och
atmosfärtryck är 2,7 ■ 1019 (Loschmidts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
