Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moldau ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
Molekylarföreningar
168
tal), antalet i 1 grammolekyl
6,06-1023 (Avogadros tal,
stundom även kallat Loschmidts
tal), u, kvadratiska medelvärdet
avM:s hastigheter, är
proportionellt mot kvadratroten ur
temperaturen och omvänt
proportionellt mot kvadratroten ur
mole-kylarvikten {u är för luft vid
0° 484, för vätgas 1,837 m. per
sek.). Genom antagandet, att då
en gas med enatomiga M.
uppvärmes vid konstant volym, den
tillförda värmemängden endast
åtgår till ökning av M: s
transla-tionshastighet, medan hos gaser
med fleratomiga M. även rotation
förekommer, kan man beräkna
gasernas spec. värme. — M: s
sammanstötningar medföra inre
friktion, ty om en gasmassa rör sig i
förhållande till en annan, tränga
M. från vardera gasmassan in i
den andra och åstadkomma genom
sammanstötningar med dennas
M. nedsättning av relativa
hastigheten. På samma sätt utjämnas
temperaturdifferenser (gaserna
ha värmeledningsförmåga) och
diffundera olika gaser i varandra.
Ur dessa fenomen kan man
beräkna medelväglängden,
den sträcka, en M. i medeltal går
mellan två sammanstötningar,
och finner i t. ex. luft vid 0° och
atmosfärstryck 60 10—’, i
vätgas 110-10—8 mm.
Medelväglängden för en viss gas är omvänt
proportionell mot spec. v. — van’t
Hoff har utsträckt gaslagarna till
det lösta ämnets M. i utspädda
lösningar, men för fasta kroppar
och vätskor råda inga enkla
lagbundenheter. — Ur kinetiska
gasteorin kan man enl. Boltzmann
beräkna entropin (se
Termodynamik) för en gasmassa
i ett visst tillstånd till k X
logaritmen för sannolikheten av
detta tillstånd. —
Moleky
la’ r v i k t, m o 1 e k y’ 1 v i k t,
summan av de relativa vikterna
av de i ett ämne ingående
atomerna (se Atom sp. 828). Några
metoder för bestämmande av
molekylarvikten grunda sig på
bestämmandet av ämnets
gastäthet, vilket för gasformiga ämnen
sker genom vägning av en viss
volym gas, för fasta och flytande
ämnen genom uppmätning av den
volym en viss viktsmängd av
ämnet intar efter förgasning (V.
Meyers metod). Andra metoder,
vilka kunna användas för icke
flyktiga ämnen, grunda sig på
mätandet av osmotiska trycket
(se Os mos) hos lösningar,
direkt 1. genom bestämning av
frys-punktsnedsättningen (se d. o.),
resp, kokpunktsförhöjningen. Då
man känner den
fryspunktsned-sättning 1. kokpunktsförhöjning
(T), som en grammolekyl av ett
ämne, löst i 100 kbcm. av
lösningsmedlet, förorsakar (den
molekylära
fryspunktsnedsätt-ningen, resp, kokpunktsför
höjningen), kan man beräkna ett
annat ämnes molekylarvikt, M,
om p gr. av detta i 100 kbcm.
förorsakar en förändring av t°,
T
enl. formeln M = p—. Regeln
gäller blott, om det lösta ämnet
ej kemiskt förändras vid
lösningen, därför ej för dissocierade
föreningar.
Molekyla’rföreningar,
mole-ky’Iföreningar, föreningar
mellan två 1. flera molekyler.
M. skilja sig från atomföreningar
däri, att de olika molekylerna ej
äro bundna vid varandra med de
vanliga valenserna; man får
därför anta en svagare bindning med
bivalenser. Exempel på M. äro
metallammoniakföreningar (se d.
o.) och de kristallvattenhaltiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
