Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mort Homme ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
263
Mortorp—Mosaik
264
Kejsarinnan Teodora. Detalj av mosaik
.i San Vitale, Ravenna.
uppsätta brorsonen Edmund
M., earl of Marcli (f. 1391, d.
1425), som härstammade från
kungaätten på mödernet och var
huset Yorks tronkandidat.
Mortorp, socken i Kalmar 1.,
jämte Oskar pastorat i Växjö
stift. 1,540 inv.
Morup, socken i Hall. L,
pastorat i Göteborgs stift. 2,355 inv.
Mo’rus, Thomas, se M o r e.
de Morveau [do mårvå’],
Guyton, f. 1737, d. 1816,
baron, fransk kemist, från 1800
direktör för École polytechnique,
införde en systematisk
nomenklatur inom kemin och utförde
viktiga arbeten inom analytisk och
teknisk kemi. M. deltog i de
första försöken att använda
ballonger för strategiskt ändamål.
Morven [må’von]. 1.
Bergstrakt i n. Skottland. — 2. Halvö
i Argyllshire, v. Skottland.
Morä’n (fr. moraine),
pinn-mo, krosstensgrus,
jordart, bildad genom avlagring av
det material, som en glaciär 1.
inlandsis fört med sig antingen i
sina bottenpartier
(botten-morän) 1. ock i sitt inre 1. på
ytan (ytmorän). Morängruset
utgör en oskiktad och osorterad
blandning av block, stenar, grus,
mo och lera. I ytmoränen är
materialet löst hopat, i
bottenmoränen mera sammanpackat.
Morängruset, vilket täcker stora delar
av vårt land, är än utbrett som
ett relativt jämnt täcke, än hopat
i form av ryggar, antingen
parallella med den stora landisens
rörelseriktning
(radialmo-räner, drumlins) 1.
vinkel-räta mot denna (ä n d m o r ä
-ner). M. är svårarbetad som
åkerjord men ger god jordmån
för skogen. Dess sammansättning
är beroende av den berggrund,
över vilken isen gått fram. M o
-r ä n 1 e r a håller lera,
morän-märgel kalk i större mängder.
Mosai’k (fr. mosaique, ital.
mosaico, lat. o’pus musi’vum, av
grek. musei’on, se Museum), i
vidaste bemärkelse varje
yt-dekoration, som i motsats till
inlagt arbete (sed. o.) i
sin helhet är sammansatt av
olikfärgade småstycken av samma 1.
likartat material; i speciell
bemärkelse dylika arbeten i sten
(oftast marmor) 1. glas. ,—
Mosaiktekniken stammar från
Orienten. Den utövades redan i
äldsta tider i Egypten och Persien
och spreds därifrån västerut. De
äldsta M., som tjänade till
golvbetäckning, voro ornamentala och
sammansatta av relativt stora,
geometriskt tillskurna
stenplat-tor. Under hellenistisk tid blevo
även figurframställningar
vanliga, och i samband därmed
reducerades stenplattorna till små
tärningar 1. ersattes av färgade
glasstift, som fasttrycktes i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
