Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mosaik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
Mosaik
266
kittartat, hårdnande underlag, i
vilket figurerna 1. mönstret
uppritats. Den antika M. bragtes till
sin tekniska fulländning av den
första kejsartidens romare, som
smyckade icke blott golv utan
även väggar och tak med M.
Stilistiskt anslöto sig dessa till det
övriga måleriet. Det mest berömda
bevarade exemplet på antikens M.
är det s. k. Alexander slaget (se ill.
till Alexander sp. 257—258),
trol. en kopia av en målning,
framställande slaget vid Issos. — Vid
kristendomens seger erhöll M. en
ny, storartad blomstring i
kyrkorna, vilkas väggar och valv, endast
undantagsvis golv, smyckades
med praktfulla glasmosaiker. Den
kristna mosaikkonsten uppstod
och hade sin huvudhärd i Bysans,
men då de flesta äldre verken där
gått förlorade, kan utvecklingen
bäst följas i Italien. De äldsta
kristna M. i Santa Costanza,
Santa Pudenziana m. fl. kyrkor i
Rom, utförda på 300- och 400-t.,
ansluta sig i sin strävan efter
Mosaik i Santa Costanza, Rom.
Den helige Ananias’ dop. Mosaik i Ca-
pella Palatina, Palermo,
naturalism till de antika M.;
likaså de äldsta M. i Ravenna (se
d. o.). I de senare M. i Ravenna,
t. ex. de på 500-t. utförda i San
Vitale (se ill. till Bysantinsk
k o n s t sp. 885—886 och
Justi-n i a n u s), märkes däremot ett
överhandtagande inflytande från
bysantinsk konst. Ett nytt
uppsving röner M. på 1000- och 1100-t.
De normandiska kyrkorna på
Sicilien, i Monreale, Cefalü (se ill. till
Kristusbilder sp. 1380)
och Palermo, erhöllo vid denna
tid praktfulla M., vilka i likhet
med de ung. samtida M. i
Markus-kyrkan i Venedig och San
Cle-mente i Rom stå under inflytande
från Bysans, där figurala M.
utfördes långt fram i medeltiden
(berömda M. från 1300-t. i
Kah-rije Djami, Konstantinopel). Från
1100- och in på 1300-t. kommo i
Italien rent ornamentala M.,
vanl. i marmor, ånyo i bruk för
utsmyckning av golv, pelare,
fasader och även
kyrkoinventa-rier, ss. predikstolar och
altartavlor. Efter släkten C o’ s m a s
(c o s m a’ t e r n a), inom vilken
denna teknik under flera gene-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
