Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mukden - Mukös ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
Mukös—Mullmalm
334
vid en biflod till Liao-ho. Gamla
tempel med den sista kinesiska
kejserliga dynastins gravar.
Betydande handelsstad och
järnvägsknut. 250,000 inv. Vid M.
besegrade japanerna 1905 ryssarna i
en stor drabbning.
Mukös [-kö’s] (fr. muqueux,
av lat. mu’cus, slem), slemmig,
innehållande slem.
Mula (lat. mu’lus), se
Hästdjur sp. 1163.
Mularp, socken i Skarab. 1.,
jämte Slöta, Karleby, Äsle och
Tiarp pastorat i Skara stift. 185
inv. — Kyrka från 1100-t:s slut.
Mula’tt (sp. och port, mulato,
eg. mulåsna), se Halvblod.
Mulbete, benämning på bete,
lämpat för nötkreatur.
Mulde [mo’ll-], vänsterbiflod
till Elbe i Sachsen och Anhalt.
Mule, överläppen hos hästdjur
och idisslare.
Mulegarn [æjol-], ett löst
snott bomullsgarn, spunnet på
selfactorspinnmaskin och använt
till väft. Urspr. ett garn, spunnet
på mulstol (se S p i n n i n g).
Mule-jenny [mjol-dje’nni], se
Spinning.
Mulhacén [molathä’nn], se
Sierra Nevada.
Mulhouse [mylo’s], se
Mül-h a u s e n.
Mu’lier ta’ceat in eccle’sia,
lat., ”kvinnan tige i
församlingen”, fritt citat från 1 Kor. 14: 34
(versio vulgata).
Mulje’rad (av fr. mouiller,
uppmjuka), se
Konsonanter sp. 1117 och Språkljud.
Muljö’r (fr. mouilleur), klyka,
i vilken stockankaret å ett
segelfartygs utsida vilar.
Mull, se M y 11 a.
Mull [moll], näst Skye den
största av Inre Hebriderna,
Skottland. 5,000 inv., av vilka en
mindre del talar gaeliska-.
Svart mullbärsträd. Nedtill mogen frukt.
Mullbärsfikon, se F i c u s.
Mullbärsträd, arter av släktet
Mo’rus (fam. Mora’ceae), låga
träd med hängelika
blomställningar och köttiga, hallonlika
skenfrukter, mullbär, i vilka
även de köttiga blomhyllena ingå.
Svart M., Morus ni’gra, från
Persien, har hjärtlika blad och
svartröda, välsmakande
skenfrukter, vitt M., Morus a’lba, från
Kina, har äggrunda blad och
vit-aktiga, smaklösa skenfrukter.
Sistnämnda träds blad utgöra
silkesmaskens föda. Svart M.
odlas i subtropiska och tempererade
länder. I Sverige odlas det i s.
samt på Öland och Gotland, ofta
i spaljéer, och lämnar rik
bär-skörd. Vitt M. odlas i länder med
silkesmaskavel; i Sverige funnos
förr odlingar (ss. vid Sthlm, på
Öland och Gotland), men av dessa
finnas nu blott enstaka träd kvar.
Mu’llerupkulturen, se M a g
-lemosekulturen.
Mullfjället, berg i Jämtland,
v. om Äreskutan. 1,032 m.
Mullmalm, genom vittring av
svartmalmer uppkommen, lös,
mullartad malm, bestående av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
