Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mukös ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
Mullpenningar—Mul- och klövsjuka
336
Vanlig mullvad. Längd 14 cm.
limonit och järnkarbonat i
varierande proportioner, ur skarn och
silikatbergarter uppkommen
kao-lin samt rester av den
ursprungliga magnetiten. Vittringen har
ofta varit förbunden med en
omvandling av magnetit till
järnglans (m a r t i’ t). Bland
mull-malmsfyndigheter märkas
Stoll-bergsgruvan, Mossgruvefältet och
Tabergs gruvor (se dessa ord).
Mullpenningar, avgift för
gravplats å kyrkogård.
Mullskopa, redskap, som,
förspänt med 1—2 hästar, användes
för att över åkerfält utköra och
sprida dikessträngar och andra
jordhögar. Jfr Sladd.
Mullsyror, M u 11 ä m n e n,
detsamma som humussyror, resp,
humusämnen.
Mullsäck, se S o t s ä c k.
Mulltimmer, timrad kista,
som omgav blästerugnarnas (se
fig. till Blästersmide) och
de äldsta masugnarnas pipmurar.
En mulltimmerhytta var sålunda
uppbyggd av pipmuren av sten
innerst, därefter en tjock,
värme-isolerande sandfyllning och
timmerkistan ytterst.
Mulltimmer-hyttor byggdes i Sverige intill
17OO-t:s mitt, då man började
uppföra masugnarnas murverk
helt av sten.
Mu’llusfiskar, Mu’llidae, en
fam. Taggfeningar. G u 1
-strimmig mul 1 u s, Mufllus
surmule’tus, med mönjeröd rygg,
ljusröd buk och gula längsband
utefter sidorna, längd 40—50 cm.,
har anträffats vid svenska
västkusten. Läcker matfisk.
Mullvadar, Ta’lpidae, en fam.
Insektätare med klumpig,
tätt mjukhårig kropp, trynlik nos,
förkrympta ögon och utöron samt
mycket kort svans. Europa,
tempererade delar av Asien,
Nord-Amerika. — Vanliga
mullvaden, Ta’lpa europae’a, är
gråsvart, något metallskimrande.
Frambenens fötter äro utåtvända,
skovellika med starka grävklor på
de nästan till spetsen
sammanvuxna tårna. N. Europa till
Japan; s. Sverige. Den är nyttig,
därigenom att den förtär
skadliga insekter, larver och sniglar,
men besvärlig genom de gångar
den gräver och de jordhögar den
åstadkommer på åkrar och ängar
(i mell. Sverige härröra dylika
gångar och högar från sorkar).
Skinnet användes till pälsverk. —
Se även Desmannäbbmöss.
Mullvadsråttor, Bathye’rgidae,
en fam. afrikanska G n a g a r e.
Kroppen är klumpig, ögonen och
öronen mycket små, svansen
förkrympt. M. leva ss. mullvadarna
i gångar under jorden och livnära
sig av växtdelar. Mest känd är
strandmullvaden, Bathye’rgus
mari’timus. Längd c:a 30 cm. S.
Afrika.
Mul- och klövsjuka, hastigt
förlöpande, ytterst smittsam
sjukdom hos idisslare (spec.
nötkreatur) och svin, vilken yttrar sig i
ytlig inflammation i slemhinnan
på tungan, insidan av läpparna
och tandköttet samt huden på
mulen, omkring klövarna, i
klövspringan och på spenarna. M.
börjar med feber och stark
salivflyt-ning, varjämte munnens
slemhinna blir röd och något ansvälld;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
