Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
Mur
358
kallad Kö’ngämä älv,
vänsterbiflod till Torne älv. M. upprinner
i norska fjällen på gränsen mot
Finland och går med stritt lopp i
s.ö. och s. riktning, från sjön
Kil-pisjärvi till utloppet i Torne älv
bildande riksgräns mellan Sverige
och Finland. 330 km. Flodområde
15,000 kvkm., därav över hälften
inom Finland och Norge.
Mur [mor], vänsterbiflod till
Drava, Steiermarks huvudflod.
Bildar i sitt nedre lopp till
inflödet i Drava Jugoslaviens gräns
mot Österrike och Ungern. 440 km.
Mur, m u r v e r k,
byggnads-konstruktion, som hopfogats av
sten, antingen med bindemedel
(bruksmur) 1. utan sådant
(kall mur), 1. ock gjutits av
t. ex. betong (se d. o.) 1.
stampats av jord (s. k.
pisé-mur). Liggande murverk
kan förekomma i bjälklag och
tak; stående murverk
indelas efter höj dläget i grund-,
sockel- och väggmurar, vilka
senare delas i yttermurar
(fasad- och gavelmurar)
och innermurar (hjärt - 1.
mittelmurar, parallella med
fasaden, och s k i 1 j e m u r a r,
vinkelräta mot denna). Valv
uppbäras av vederlagsmurar;
sidotryck, t. ex. av jordmassor,
upptagas av stödmurar.
Be-klädnadsmur kallas
yttersidan av en M., uppförd av två
olika material; innersidan kallas
b a k m u r. — Stenarna i
stenmurar läggas i förband,
d. v. s. så att en överliggande sten
täcker mellanrummet, fogen
(se d. o.), mellan de
underliggande. Bygg (byggyta) är
stenens övre begränsning, ligg
(liggyta) dess undre. Den
synliga framsidan benämnes
k o p p y t a. Löpare är en sten,
som är parallell med murlivet (se
Liv. Byggn.), bindare 1.
koppsten vinkelrät mot detta.
M. bygges i regel, så att stenarna
läggas ovanpå varandra i skift
(1. skikt). Äro stenarna resta
på högkant, uppstår rullskift;
läggas de i 45° vinkel mot
murlivet, kallas detta ström 1
ag-skift (o’pus spica’tum). — Till
M. av obearbetad sten användas
flyttblock 1. lösa stenar samt
sprängd 1. kilad sten av
oregelbunden form. I större tomrum i
fogarna inkilas smärre stenar
(skärv 1. skol). De murar,
som äro kända från förhistorisk
tid, äro i regel uppförda av
obearbetad natursten, k y k 1 o
-piska murar (se d. o.). —
M. av bearbetad sten köm i bruk
i Egypten redan under de äldsta
dynastiernas tid, i de övriga
kulturrikena i ö. Medelhavsområdet
ung. samtidigt. Den vanligaste
formen är kvaderstensmuren,
byggd av stenar, vilkas fasadytor
äro fyrsidiga (rektangulära 1.
kvadratiska), med lika höjd för
stenar i samma skift, så att en
jämn skiftsindelning uppstår.
Kryssmur lägges av stenar
med planhuggna fogytor;
koppytan är rå 1. försedd med ett mot
fogarna gränsande, renhugget
bälte (slag). Koppytan bildar
en oregelbunden fyr- 1. flersidig
figur. Kryssmur kan läggas
såväl kallt som i bruk. — N u b b
-stensmur lägges i bruk av
smärre, i parallellepipedform
tilltuktad sten med rå framsida
1. ock av ohuggen, skiktad sten.
— I Sverige, där stenen som
husbyggnadsmaterial infördes med
kristendomen, har den rikliga
tillgången på rullstensåsarnas
hård-bearbetade gråsten skapat
egenartade murverk. I de äldsta
medeltidskyrkorna, exempelvis
Sig-tunaruinerna, äro gråstenarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
