Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359
Murad—Murat
360
Tegelmur. Fr. v. Blockförband, kryssförband, vendiskt förband.
omsorgsfullt valda och en smula
bearbetade, för att man skulle
erhålla något så när jämna kvadrar
och en skönjbar skiftsindelning.
Så småningom börjar dock
obearbetad gråsten av olika storlekar
muras utan skiftsindelning
(ky-klopiskt förband). — Tegelmurar
(jfr Tegel). Det i det baltiska
området under medeltiden
vanligaste tegelförbandet är m u n k
-förbandet, där två löpare och
en kopp o. s. v. läggas i samma
skift. Det vendiska
förbandet, där en löpare och en
koppsten omväxla i samma skift,
uppträder i Tyska ordens
område redan på 1200-t. I Sverige
och Nord-Tyskland finnas
sporadiska exempel härpå från
följande århundraden. Under
1500-t:s förra del synes det
vendiska förbandet vara ganska
allmänt i vårt land. Koppstenarna
voro i regel hårdare brända och
mörkare än löparna, varigenom
en mönstring av murytan erhölls.
Det vendiska förbandet kallas
efter tyskt mönster även polskt
1. gotiskt förband, spec. i
byggnadstekniken (där det även
benämnes
beklädnadsför-band), varvid munkförbandet
benämnes vendiskt förband. I
vår tid ha de medeltida
tegelförbanden åter i vissa fall kommit i
bruk. Under 1500-t :s sista fjärde-
Tegelmur. Munkförband.
del tränger
renässansförbandet igenom i Sverige. Löpare
och kopp stenar blandas här icke
i samma skift, utan skift av
enbart löpstenar, löp - 1.
sträckskift, växla med dylika av
enbart koppstenar, kopp- 1.
bindskift. De vanligaste
formerna av renässansförband äro
blockförband, där alla
löpstenarna ligga rätt över
varandra, och kryssförband,
där löpstenarna i vartannat
löpskift ligga rätt över varandra.
— Som inner- och skorstensmurar
förekomma %-stens M. av endast
löpare, vilket kallas sk or
-stensförband. För att öka
M:s värmeisolering utföras
numera ofta
hålrumskon-struktioner i form av en
dubbelmur med luftmellanrum.
Mura’d, fem turkiska
sultaner, se T u r k i e t.
Mura’no [mo-], stad i
Vene-tien, Italien, på ön med samma
namn, invid Venedig. Domen,
nybyggd på 1100-t., har samtida
bysantinska mosaiker. M. var
under medeltiden en betydande stad
med ända till 30,000 inv. och hade
berömd glasindustri (jfr G 1 a s
-konst sp. 1298), som efter förfall
åter börjat blomstra. 5,600 inv.
Murat [myra’], Joachim,
f. 1767, d. 1815, fransk fältherre,
konung av Neapel. Son till en
värdshusvärd, inträdde M. vid
revolutionens utbrott i armén och
utmärkte sig bl. a. i Egypten. M.
var en av Bonapartes medhjälpare
vid statskuppen 1799 och
förmäldes med dennes syster Caroline.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
