Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musikaliska akademien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Musikaliska akademien—Musikapparater
382
m. fl.) utan att likväl
undantränga monodins stilprincip. Från
mitten av 1700-t. utbildas av
Mannheimskolan och
Wienklas-sikerna (Haydn, Mozart,
Beet-hoven) en ny instrumentalstil.
Hundra år senare gör sig
med Chopin och Wagner
kroma-tiken gällande. Nutida
stilriktningar representeras av
impressionism, expressionism m. m.
— M u s i c e’ r a, utföra musik,
spela. — M u s i k a’ 1 i e r,
nothäften. — Mu s ika’n t,
spelman, person, som
hantverksmässigt utövar musik. — M u’ s i k e r
1. m u’ s i k u s (lat. mu’sicus),
person, som har musiken till
livsuppgift, antingen ss. tonsättare 1.
ss. utövare av musik.
Musikaliska akademien,
stiftad 1771, har till uppgift att ur
såväl estetisk som kulturell
synpunkt vårda och främja
tonkonsten. M. består av högst 80
svenska ledamöter (därav högst
20 kvinnor). Dessutom kunna
inväljas 50 utländska ledamöter
samt utses högst 40 associéer.
M. står under ledning av en för
ett år vald preses och firar
årligen sin högtidsdag, vanl. under
okt. 1. nov. månad. Under M: s
överinseende står statens
musikläroverk, Musikkonservator i u m, som ledes av en av
M. för tre år vald direktör.
Undervisningen omfattar alla till
ett fullständigt högre
musikläroverk hörande ämnen jämte
musikhistoria, rytmisk gymnastik,
talteknik samt italienska, franska
och tyska språken. Examina
kunna avläggas för behörighet att
söka organist-, kyrkosångar- och
musiklärartjänst samt
musikdirektör stjänst vid militärkår. —
M. har bl. a. att avge förslag ang.
tonsättarstipendier (se d. o.) och
förordna inspektör för tillsyn av
de statsunderstödda
orkesterföreningarna. — M. äger landets
största musikbibliotek,
omfattande musikalier i tryck och
handskrift (omkr. 1,000 hyllmeter)
och 6,000 bd musiklitteratur.
Akademins 1878 i bruk tagna
byggnad på Blasieholmen i Sthlm
inrymmer förutom
undervisningslokaler m. m. en större
konsertsal. Anslag har 1926 beviljats
till inköp och ombyggnad av en
angränsande fastighet. — Tanken
på att grunda en M. upptogs på
1730-t. av J. H. Roman och
fullföljdes senare av P. Brandt m. fl.
Undervisningen, som påbörjats
1772, måste redan f. å. nedläggas
och återupptogs först 1794, från
vilket år den utom 1812—13 och
1821 fortsatts. Med
konservato-riet var 1885—88 förenad Kungl.
teaterns elevskola (sång- och
tal-scensklass) samt 1899—1913
enbart sångscensklassen
(operaskola) .
Musikalisk accent, se
Språk-melodi.
Musikaliska konstföreningen,
stiftad 1859 i Sthlm, har till
ändamål att utge företrädesvis större,
icke förut tryckta tonsättningar
av svenska kompositörer.
Musikaliska sällskapet, från
1916 i Sthlm verkande kör
förening, som under ledning av D.
Åhlén framfört större och mindre
vokalverk med 1. utan orkester.
Musikaliskt Tidsfördrif, en
1789—1834 av O. Åhlström från
eget tryckeri utgiven tidskrift,
upptagande samtida tonsättningar
för sång, piano, violin m. m.
Musikapparater,
mekaniska M., apparater, som på
mekanisk väg utföra
musikstycken. De ljudavgivande organen
kunna vara klockor, strängar,
stålstavar och läpp- 1. tungpipor.
I äldre M., ss. speldosor och
posi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
