Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Målsägande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
Månadsmedium—Månen
488
Parti av månytans norra del.
jorden sett, intar samma läge i
förhållande till samma fixstjärna,
27 dagar 7 tim. 43 min. 11,5 sek.
Syn o’disk M., m å n m å n a d,
1 u n a t i o’ n, tiden mellan två
månfaser av samma slag, 29 dagar
12 tim. 44 min. 2,8 sek. T r o’
-p i s k M., den tid, på vilken
månen rör sig ett varv i förhållande
till vårdagjämningspunkten, 27
dagar 7 tim. 43 min. 4,7 sek. —
2. Den borgerliga M.,
kalendermånaden, består av
ett godtyckligt valt antal
dagar (se Revolutions
kalendern och Tideräkning).
— 3. S o 1 m å n a d e n är 1/12 av
ett (tropiskt) år, 30 dagar 10 tim.
29 min. 4 sek.
Månadsmedium, medeltal av
dygnsmedia (se
Dygnsmedi-u m) under en månad.
Månadsrening, se
Menstruation.
Månadsros, se Rosa.
Måncykel, se Tideräkning.
Måndag, se D a g.
Måndyrkan. Ss. nattens
himlakropp blir månen hos olika folk
härskare över de dödas värld och
i Södern även givare av det
befruktande regnet. Framför allt
ha månens olika faser sysselsatt
fantasin. De primitiva se i månen
ett väsen, som i nedan är i fara
att gå under och som därför måste
hjälpas. På högre stadier fattas
månen ss. härskare över tillväxt
och avtagande, symbol för
föryng-ringen o. s. v. Utpräglad M. är
betygad exempelvis hos
babyloni-erna (jfr Sin) och de gamla
romarna (hos båda särskilda
ceremonier bl. a. vid nymåne). Hos
grekerna kombinerades månen
bl. a. med Artemis (se d. o.). En
efterklang från antiken är också
konstens framställning av
Jungfru Maria ss. stående på
månskäran (närmaste förebilden är
Upp. 12: 1). Turkarnas månskära
(”halvmånen”) torde däremot
åtminstone delvis ha sitt ursprung
i en hos de gamla tatarerna
brukad hästskosymbol.
Måne, se Satellit.
Månen (astronomiskt tecken
(J), jordens satellit, den närmast
jorden befintliga av alla
himlakroppar. Dess avstånd från
jordens medelpunkt varierar mellan
357,000 och 407,000 km. (banans
excentricitet = 0,055) ;
medelavståndet är 384,400 km. M. är i
det närmaste klotformig med en
diameter av 3,470 km.; volymen
är 7bo av jordens. M:s massa är
7W av jordens; dess täthet är
3,4. M. roterar kring sin axel på
samma tid (27 dagar 7 tim. 43
min. 11,5 sek.), som den rör sig
kring jorden och vänder
följaktligen städse samma sida åt
jorden. Orsaken härtill torde enl.
den av G. H. Darwin framförda
teorin vara ett av jordens
dragningskraft på M., medan denna
ännu befann sig i glödflytande
tillstånd, framkallat ebb- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
