Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Människans rättigheter - Människogödsel - Människohajar - Människoraser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
513
Människans rättigheter—Människoraser
514
Människans rättigheter, se
Mänskliga rättigheter.
Människogödsel, se Latrin.
Människohajar,
människo-ätande hajar, av vilka blåhajen är
den vanligaste (se Gråhajar).
Människoraser, de stora
grupper, i vilka människorna indelas
ur antropologisk synpunkt (om
fossila M. se Al ä n n i s k an).
De moderna Al:s inbördes
släktskap är dock ännu till största
delen outredd och, då deras
fossila förfäder äro okända, kan
något stamträd ej uppgöras.
Under tidigare skeden, då folken
mindre inkräktat på varandras
områden, synas många raser och
rasvarieteter ha utvecklat sig,
var och en inom sitt område.
Folkvandringar ha emellertid
medfört så starka rasblandningar,
att rasrenhet numera tillhör
undantagsfallen. Att sammanföra
människorna till några få raser
har flera gånger försökts. På
1700-t. utgick man från
hudfärgen, och Linné uppställde
sålunda fyra AI.: vita, mongoliska,
amerikanska och negerrasen, till
vilka J. F. Blumenbach 1797
fogade den malajiska. Ehuru
hänsyn icke tas till mindre AI.,
tyder mycket på det berättigade
i urskiljandet av dessa fem större
raser. De numera som de
väsentligaste ansedda rasmärkena avse
statur, huvud, ansikte, näsa, ögon,
hår och hudfärg. Statur,
proportioner (framför allt mellan bål
och lemmar) och kroppslängd.
För denna gälla följande normer:
pygmé under 148 cm.; kort
148—-158 cm.; medellängd 158—168
cm.; stor 168 cm 1. mer.
Huvudets form anges genom det tal,
breddindex (nedan förk. till ind.),
som uttrycker skallens bredd
i procent av dess längd. Är
detta under 75, kallas skallen
dolikocefal (långskallar), 75—80
mesocefal (medelbreda skallar),
över 80 brakycefal (kortskallar).
Ansiktets form anges som
långsmal 1. rund men även i breddens
procent av längden. Då nedre
ansiktspartiet är framskjutet, i
extrema fall rentav med tendens
till nosparti, talas om prognati,
då så icke är förhållandet om
ortognati. Prognati är ett aplikt
drag och förekommer hos lägre
raser, inom högre i regel endast
hos lågt stående individer. I
avseende på näsan anges näsrotens
bredd, näsbroskets utbildning
samt näsans form: platyopisk,
låg, bred och platt, mesopisk,
medelform, och prosopisk, hög,
smal och starkare profilerad,
örnnäsa o. a. speciella former
anmärkas särskilt, ögonen. På
kraniet iakttages ögonhålornas
storlek, form (mer 1. mindre
fyrkantig 1. rund) samt om de ovanför
ha markerade åsar
(ögonbryns-bågar), vilka hos apliknande
individer kunna gå ihop. För själva
ögat anges formen (rund och
öppen 1. mandelformig och något
sluten), belägenheten mer 1.
mindre djupt inne i huvudet samt
färgen på iris. Hos ”mongolögat”
bildar övre ögonlocket ett veck,
”mongolvecket”, som från inre
ögonvrån går över ögat uppåt och
snett utåt. Hos mongolerna äro
även ögonbrynen sneda. I
avseende på håret anges hårighetens
omfattning, hårets färg samt form.
Alan särskiljer rak-, krus- och
ull-håriga människor; i tvärsnitt är
håret runt hos rakhåriga, hos
övriga mer 1. mindre elliptiskt, ända
till platt. Efter hudfärgen (jfr
Hud sp. 965) indelas
människorna i stort sett i vita, svarta och
gula, vilken senare grupp utom
mongolisk ras även får anses
omfatta indianer och från dessa så
17. — L e x. VIII. Tr. 3. 5. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
