Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Människoraser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Människoraser
518
Transsylvanien, Ungern,
Tjecko-Slovakiet, större delen av
Österrike, Schweiz, större delen av s.
och mell. Tyskland (spec.
fristaten Sachsen), s. Nederländerna,
s.ö. Belgien, ö. och centrala
Frankrike, ö. Bretagne och v.
Norman-die; en tunga går från centrala
Frankrike fram till havet vid
Ga-ronne. I n. Italien är den utbredd
över Trentino, Venetien, Emilien,
Lombardiet, Piemonte, i mell.
Italien är den blandad med
Medel-havsras. I Spanien förekommer
den i Kantabriska bergen och
Galicien, i Portugal i n. I
Storbritannien finnes stark alpin
uppblandning i Wales, vidare i n.v.
England och s.v. Skottland, vilket
område sänder en tunga ut till
Firth of Forth. Ulsters
befolkning, som i avsevärd mån kommit
in från s.v. Skottland, är blandad
med alpina element. Om rasens
förekomst i skandinaviska
länderna se sp. 515. — C.
Medel-h avs ras: ind. c:a 75,
medel-bred, medelhög panna, rundad åt
sidorna, rätt smal nacke,
långsmalt, ovalt ansikte, spetsig,
rundad, fin haka, smal näsrot, rak 1.
konvex näsa, mannen c:a 160 cm.,
medelproportioner mellan bål och
lemmar, brunsvart, vågigt hår
med fina hårstrån, stark
skäggväxt och kroppshårighet, olivgul
(söderut i Afrika mörkare)
kroppsfärg, mörkbruna ögon.
Rasen har sin största utbredning i
Medelhavsområdet, där den
förekommer täml. oblandad på öarna
i Egeiska och Joniska haven, i s.v.
Italien, på Sicilien och Sardinien,
i större delen av Spanien och s.
Portugal. De spanska baskerna
äro en blandning av alpin, nordisk
och Medelhavsras. Hamiterna i n.
Afrika äro sannol. övervägande av
Medelhavsras. En avart, ev. en
blandras, med slank växt, smala
höfter och ringa kroppshårighet
(drag, som kännetecknade de
gamla egypterna), utgöra
Rödahavskustens och ö. Sudans hamitiska
stammar. Längre åt s. och v. blir
i regel blandningen med negrer
märkbar. Blandning med
Medelhavsras förekommer vidare i
Arabien, Palestina och Irak.
Anmärkningsvärt är, att Medelhavsrasen
förhärskar i s.v. och n.v. Irland
och finns ss. blandningselement
hos kymrer och corner (se K e 1
-ter sp. 729). — D. Dinarisk
ras: ind. 85—87, mycket högt
huvud, hög, bred panna, hög, rak
nacke, smalt ansikte, stor
underkäke, vars bakre parti går
rätt upp, hög näsrot, krökt
näsa, mörkbruna ögon, mannen
c:a 175 cm., långa ben, korta
armar, brunaktig kroppsfärg,
svart-brunt, vågigt, styvt hår, stark
skäggväxt och kroppshårighet,
hos kvinnorna anlag till
mustascher. Rasen, som är utbredd
företrädesvis i Grekland och v.
Balkanhalvön, i n.v. dock starkt
blandad med alpina element, är starkt
företrädd även i de österrikiska
alpländerna, i Ober-Bayern, Friuli
och franska Väst-Alperna. Den
märkes sporadiskt i
Tjecko-Slo-vakiet, s.ö. Tyskland och s. Polen
och är i Rumänien samt v. och n.
Ukraina blandad med alpin ras.
Bulgarerna äro ett biandfolk av
alpina, mongoloida samt (något)
orientaliska och dinariska
element. — E. Främre
asiatisk ras: brakycefali, rak
nacke, smalt ansikte, hög näsrot,
krokig näsa, medelstorlek,
under-sätsighet, brunaktig hudfärg,
bruna ögon, mörkbrunt, något
vågigt hår, stark skäggväxt och
kroppshårighet. Den står nära
dinariska rasen, vilken kan
betraktas som en variant, samt omfattar
Kaukasusfolk, som tala
kauka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
