Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mässfall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
535
Mässingsinstrument—Mässling
536
Exempel å olika mässingsorters sammansättning.
Cu Zn Sn Pb Fe Mn
Tombak .............................. 87—85 13—15 — — — —
Similor ............................. 90—84 9—10 1—7 — — —
Pinchbeck, talmiguld .................... 90 10 — ■— ■—■ —
Stirlings metall ........................ 66 33 — — 0,7 —
Mussivguld .......................... 67—64 33—36 — — — —
Bristolmetall ....................... 76—61 24—39 — — — —
Muntz’ metall ....................... 60—62 40—38 — — — —
Aichmetall .............................. 60 38,2 — — 1,5 —
Deltametall ......................... 54—56 40—42 — 1 1 1
Sterrometall ........................ 55,5 42 — — 2,0 —
Vitmässing ............................. <55 >45 — — — —
och den antar varaktig
polityr. Dessutom sänkes dess
smält-punkt, den blir i smält tillstånd
lättflytande och fyller gjutformen
väl samt lämnar efter stelnandet
i motsats till den rena kopparn
ett tätt gods. Ökad zinkhalt
sänker dessutom legeringens pris. —
Till gjutgods användes M. med
intill 50 % zink. Skall M.
bearbetas med skärande verktyg, göres
ofta en liten tillsats av bly, då
vackrare skär erhålles. En liten
mängd järn gör metallen
motståndskraftig mot kemisk
inverkan (aichmetall); några %
mangan 1. aluminium öka
hållfastheten betydligt. — I glödande
tillstånd är all M. utom Muntz’
metall spröd och faller sönder
under hammaren. — Förr
framställdes M. genom smältning av
koppar med galmeja och kol, då
råmässing, a’ r k o m ä s s i n g,
erhölls, som sedan legerades med
mera zink. Numera smältes och
överhettas kopparn, varefter den
förvärmda zinken tillsättes i små
portioner; på så sätt minskas
zinkens avbränning.
Mässingsinstrument 1. m ä s
-singsblåsinstrument,
efter materialet uppkallade
instrument med kittelformat
munstycke, även kallade bleck (horn,
trumpet, basun, tuba m. fl.).
Mässingsvatten, se
Svavelsyra.
Mässkläder, se K y r k o •
skrud sp. 13 f.
Mässling (lat. morbiTli), akut
infektionssjukdom med okänt
virus. M. uppträder oftast under
de första skolåren (6—10 år)
och efterlämnar i regel livslång
immunitet. Efter en
(symtomfri) inkubationstid på 9—12
dygn uppträda feberstegring (39°
-—40°), tårflöde, snuva, hosta
samt små, gråvita fläckar på
kindernas insida, omgivna av en röd
zon. 3—4 dygn senare uppträder,
ev. under ytterligare
feberstegring, hudutslag, vanl. först i
ansiktet, med små röda, något
upphöjda punkter, vilka förstoras och
ev. sammanflyta. På ett par dygn
sprider sig utslaget över hela
kroppen, varefter det bleknar och
temperaturen på 1—2 dygn går
ned till det normala. Efter
utslaget uppträder en lindrig f jällning.
Smittan överföres genom beröring,
med den sjuke, som är smittfarlig
i och med första symtomens
utbrott och ofta flera dygn efter
utslagets försvinnande. M. kan vara
en lindrig sjukdom men kan, spec.
hos klena barn samt hos vuxna,
genom komplikationer (bronkit,
bronkopneumoni, otit och,
sällsynt, noma) få ett allvarligare, ev.
dödligt förlopp. Hos därtill
disponerade individer kan
lungtuberkulos komma till utbrott efter M.
Någon särskild behandling utöver
sängläge samt lätt kost fordras i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
