Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mässfall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
533
Mässfall—Mässing
534
nen erhålla blott brödet) och
åtföljd av commu’nio-sången; 7)
M:s avslutning, bestående bl. a.
av förnyade böner, välsignelsen
samt, i regel, läsning av Joh. 1: 1
—14. Flera av dessa moment
växla efter sön- och helgdagarnas
karaktär (de te’mpore, alltefter
tiden). Prästen är den eg. aktive,
biträdd av en 1. flera mässtjänare.
I den högtidliga, offentliga M.
(högmässan, missa canta’ta,
sjungen M.) sjungas av dessa
vissa partier, och en kör biträder;
församlingen är däremot helt
passiv. Vid de s. k. s t i 11 a AI.
(mis-sae priva’tae), vilka hållas vid
ett mindre altare, kräves ingen
församling utan blott prästen
samt en mässtjänare, och ingen
sång förekommer (missa le’cta,
läst AI.). De för särskilda
ändamål avsedda AI. med undantag
av själamässorna kallas v o t i v
-mässor (av lat. vo’tum, önskan,
bön). — Vid reformationen
avskaffades AI. alldeles hos de
reformerta, medan Luther nöjde sig
med att stryka mässoffret,
helgon-åkallandet och en rad av böner,
låta AI. förrättas på folkets språk
samt ge församlingen dess
aktivitet åter (i psalmsången).
Framför allt fick predikan en central
plats. I Sverige erinra
högmässans förra del (intill predikan)
samt åtskilliga partier i
natt-vardsmässan alltjämt om den
gammalkyrkliga och romerska AI.
— 2. Aled AI. som musikalisk
form förstås vanl. endast det vid
missa cantata (se ovan) av kören
utförda s. k. o r di n a’ r iu m
m i’ s s a e, omfattande kyrie,
gloria, credo, sanctus, benedictus
och Agnus Dei. Även bland d e
t e m p o r e-satserna kunna vissa,
nämligen introitus, graduale,
of-fertorium och communio,
förekomma i flerstämmig sättning ss.
motetter, men de inbegripas ej i
tonsättningen av AI. Om döds- 1.
själamässans sammansättning se
R e q u i e m. — AI. utfördes urspr.
som enstämmig sång i
gregoriansk koralton. Först i början av
1300-t. tillkommo även
flerstäm-miga sättningar, vilka under
1400- och 1500-t. erhöllo en allt
konstfullare musikalisk
utformning men samtidigt småningom
urartade i liturgiskt hänsende.
En återgång till värdigare former
inleddes med Palestrina. Under
1600- och 1700-t. utbildades M.
med instrumentalackompanjemang
i konsertant stil (växling mellan
solo och kör) och under
inflytande från den samtida operan. Bland
tonsättare av Af. (delvis icke
avsedda för liturgiskt bruk) under
1700- och 1800-t. märkas Bach,
Beethoven, Cherubini, Liszt,
Bruckner samt i Sverige
Söderman. Den katolska kyrkans
vanliga gällande mässtyper, alla av
äldre ursprung och i gregoriansk
koralton, innehållas i de
liturgiska sångböckerna kyriale och
graduale. Jfr Gregoriansk
sång. — 3. Se AI a r k n a d.
Mässfall, inställande av
ordinarie gudstjänst på grund av
oförutsett hinder.
Mässing, legering mellan
koppar och zink, stundom även
mindre mängder tenn, bly, järn,
mangan och aluminium. —
Legeringar med hög koppar- och låg
zinkhalt äro röda, tänjbara och
väl smidbara i kallt tillstånd.
Bland dessa märkas r ö d m e
-tall (tombak) och
pinch-b e c k, vilka äro lämpliga för
framställning av tunn plåt och
fin tråd samt för
pressningsarbe-ten (böjliga tombakrör,
patronhylsor). ökas legeringens
zinkhalt, stiger dess hårdhet, färgen
ljusnar till gult (g u 1 m e t a 11),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
