Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Namnlagen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
591
Namn och Bygd—Namur
592
Namn och Bygd, tidskrift för
nordisk ortnamnsforskning,
utgiven sedan 1913 av J. Sahlgren
under medverkan av skandinaviska
och finländska forskare.
Namnrätt, rättsreglerna för
personnamn. Behovet av dylika
rättsregler härleder sig ur ett
såväl allmänt som enskilt intresse
av att varje samhällsmedlem har
ett namn, så beskaffat, att det
underlättar identifieringen av
honom, samt av att han erhåller
n a m n s k y d d, d. v. s.
rättsskydd mot annans obehöriga
upptagande av hans namn. För
Sveriges vidkommande har
namnlagstiftning — frånsett några
författningar från 1700-t. ang. skydd
för adliga namn — saknats, ända
till dess Kungl. förordn. ang.
antagande av släktnamn (den s. k.
namnlagen) 5 dec. 1901
utfärdades. Denna lag avser huvudsaki.
att bereda den enskilde
namnskydd. Anteckning i kyrkobok om
antagande av nytt släktnamn får
endast ske i vissa i lagen
uppräknade fall (då särskilt
godkännande av det nya namnet blivit
meddelat, m. fl.). Ansökan om
godkännande av nytt släktnamn
gö-res hos länsstyrelsen. Den får ej
bifallas, då det nya namnet
veterligen bäres av annan släkt och
tillika är av mera egenartad
beskaffenhet (t. ex. genom alltför
stor likhet med något adligt
namn) 1. kan väcka anstöt. Gäller
ansökningen förändring av mera
egenartat släktnamn, får den ej
heller bifallas, utan att skälig
orsak anföres. Därest
länsstyrelsen ej finner sig böra avslå
ansökningen, skola
ansökningshandlingarna insändas till K. M:t (i
justitiedepartementet) för
avgörande.
Namnsedel, se
Tryckfrihet.
Namnskydd, se Namnrätt.
Namnstämpel ss. ersättning
för konungens egenhändiga
underskrift infördes under Fredrik I:s
regering för att bespara
konungen besväret att underteckna en
mängd mindre viktiga
expeditioner. N. återinfördes av ständerna
1756 för att användas, då Adolf
Fredrik vägrade underskriva
rådets beslut. Då rådet efter Adolf
Fredriks tronavsägelse 1768
försökte regera med N., vägrade
emellertid ämbetsmännen lydnad,
och genom 1772 års revolution
avskaffades N. Den var det mest
drastiska utslaget av
konungadö-mets vanmakt under frihetstiden.
Na’msen, älv i Norge,
genomflyter Na’mdalen i
Nord-Tröndelag fylke och utmynnar i
den s. om Foldenfjord belägna
Na’ msenf j or d. Vattenrik;
flera vattenfall. 140 km.
Na’msos, lastageplats i
Nord-Tröndelag fylke, Norge, vid
Nam-senfjord. Sågverk; betydande
export av trävaror. 3,500 inv.
Namur [-my’r], flamländska
Namen. 1. Provins i s.ö. Belgien,
på ömse sidor om Meuse och nedre
Sambre. Rik på skog, järn- och
blymalm samt stenkol; stor järn-,
porslins- och pappersindustri;
väverier. 3,660 kvkm. 350,000 inv.
(fransktalande valloner). — N.
blev på 900-t. ett grevskap och
kom 1421 under burgundiska
huset. — 2. Huvudstad i N. 1,
med utmärkt handelsläge vid
Sambres inflöde i Meuse. Viktig
järnvägsknut. N. är sedan äldre
medeltid ett metallverkscentrum
och har nu bl. a. betydande
j ärnindustri (eggj
ärnstillverk-ning). Gammal biskopsstad. Den
1888—92 uppförda fortgördeln
kring N. intogs av tyska trupper
under v. Gallwitz aug. 1914 efter
fem dagars belägring. 30,000 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
