Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Napoleon, franska kejsare och prinsar - 1. Napoleon I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601
Napoleon
602
Emellertid måste han ständigt
kämpa mot intriger och
kuppförsök från de forna
revolutionsmän-nens sida. N: s planer på att
återupprätta ett franskt kolonialvälde
i Amerika och Indien samt hans
åtgärder i syfte att även
ekonomiskt befästa Frankrikes
övervälde voro säkerligen de främsta
orsakerna till Englands fredsbrott
1803, vartill en tvist om Maltas
utrymning blev den närmaste
anledningen. Sedan N: s överdrivet
sangviniska försök att göra en
landstigning på Englands kust
misslyckats och Österrike,
Ryssland m. fl. fastlandsstater
förenat sig med England i tredje
koalitionen, kastade N. sig in i
fastlandskriget, besegrade
Österrike efter ett snabbt fälttåg,
framför allt genom
”trekejsarsla-get” vid Austerlitz, och avtvang
det en hård ”segerfred” 1805.
Ännu hårdare drabbades Preussen,
som 1806 ingick i kriget (fjärde
koalitionen) och efter svåra
nederlag vid Jena och Auerstädt
berövades halva sitt område 1807.
Ryssland, som besegrades vid
Friedland, lämnades i orubbat
bo i Tilsitfreden 1807, i det tsar
Alexander I ingick allians med N.
N: s politik gick nu ut på att
samla kontinentalmakterna mot
England, vari han såg sin
huvudfiende. På Tysk-romerska rikets
ruiner byggde han upp ett system
av lydstater, hertigdömet
Warszawa och de i Rhenförbundet
samlade statsbildningarna. I det av
Cisalpinska republiken bildade
konungariket Italien, i Neapel,
Spanien m. fl. stater insatte han
släktingar och bundsförvanter som
regenter. 1806 utfärdade han
dekretet om kontinentalsystemet (se
d. o.), som anslöt sig till
revolutionstidens strävanden att
ekonomiskt krossa England och blev
Med Frankrike efter 1789 införlivade
områden.
1. Frankrike efter freden i Basel 1795.
2. Södra Nederländerna. 3.
Nederländerna (konungariket Holland). 4.
Hamburg, Brenten, Oldenburg m. m. 5.
Piemonte och Savojen. 6. Toscana. 7.
Kyrkostaten. 8. Illyriska provinserna.
Av Frankrike beroende stater.
9. Spanien. 10. Neapel. 11.
Konungariket Italien. 12. Schweiz (Helvetiska
republiken). 13. Rhenförbundets stater.
14. Hertigdömet Warszawa.
betecknar med Frankrike förbundna
stater.
den röda tråden i N:s följande
politik. Fastlandsspärrningen
ledde till varubrist och dyrtid med
ty åtföljande smyghandel. För att
stävja den senare måste N.
bringa särskilt fastlandets
kustområden direkt 1. indirekt under
sitt välde. Sålunda införlivades
Nederländerna, n.v. Tyskland,
stora delar av Italien samt
Illyriska provinserna (se karta).
Härvid uppstodo ideliga friktioner
och tvister, som ledde till nya
krig. I Spanien började en av
England understödd resning, som
medförde svåra franska nederlag.
Österrike ingick då med England
femte koalitionen (1809) men
besegrades vid Wagram; dess
kejsare gav sin dotter Marie Louise
till gemål åt N., som
upplöst sitt tidigare äktenskap. Men
samtidigt brast vänskapen med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
