Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Narcein ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
611 Narkotin—Narrfester 612
1, retbarhetsnedsättande verkan
fås ofta ett stadium av retning.
Centrala nervsystemet är i regel
lättare narkotiserat än perifera
organ. Man kallar centrala
nervsystemets N. allmän N. Ej
blott olika organ utan även olika
funktioner i en cell kunna
påverkas olika av N. I regel påverkas
sensibiliteten före
rörelseförmågan. — Från praktisk synpunkt
ha narkotica indelats i olika
grupper, av vilka egentliga
narkotica (ss. kloroform, etyleter,
alkohol) ge allmän N. och sömnmedel
(hypnotica, ss. kloralhydrat,
sulfonal) blott ge lätt — ehuru
relativt långvarig — förlamning
av stora hjärnan men skona
övriga delar av centrala
nervsystemet, medan lokalanestetica
(ss. kokain) väsentligen ge lokal
verkan på perifera nervändar.
Gränserna mellan grupperna äro
flytande. Till förklaring av
narkosföreteelserna ha flera teorier
framställts. Enl. lipoidteorin
(Hans Meyer, f. 1853, och Ch.
Överton) beror N. på narkoticas
upptagande i bestämda
cellbeståndsdelar (lipoider) ; ju mer av
ämnet, som kan intränga i
lipoi-derna, dess starkare skall N. bli.
Enl. en av L. Traube framställd
uppfattning beror narkoticas
inträde i cellen på den minskade
ytspänning, de medföra. — N
arko’ ti s k, orsakad av 1.
åstadkommande narkos. — N a r k o t
i-s e’ r a, åstadkomma narkos.
—-Jfr Bedövningsmedel,
Eterisering, Kloroform,
Lokal bedövning.
Narkoti’n (av grek,
narkotikas, dövande), se Opium.
Narocz [-rå’tj], sjö i Polen,
90 km. ö.n.ö. om Wilna. Under
slaget vid N. mars—april 1916
försökte 2:a ryska armén (Smir-
nov) förgäves genombryta 10 :e
tyska arméns (v. Eichhorn) front.
Naro’dniker (ry. narodniki,
folkvänner), benämning pä en
del ryska författare, på 1860- och
1870-t., vilka vandrade omkring
på landsbygden och i realistiska
skisser skildrade ”folkets” liv i
avsikt att få dess ställning
förbättrad.
Naro’va, flod i Estland, Peipus
avlopp till Finska viken. N. bildar
stora vattenfall vid Karva,
varifrån den är segelbar. 75 km.
Narr, dum och löjlig person.
— I äldre tid betecknade N. ett
slags rolighetsministrar, vilka
höllos av förnäma personer,
särskilt vid hoven, för att roa genom
sin vanskapnad (”hovdvärgar”),
sin enfald 1. sina burleska 1.
spirituella infall. N. buro i regel
särskild dräkt med bjällror,
narrmössa med åsneöron 1. tuppkam,
narrspira etc.
Narragansett Bay
[næra-gæ’nnset bej], vik av Atlanten pä
s.ö. kusten av Rhode Island, För.
Stat. Vid dess sandstränder ligga
flera badorter, bl. a.
Narra-gansettPier [pi’e].
Narrfester, medeltida
kyrko-fester vid jul- och nyårstiden,
omtalade fr. o. m. 1000-t., firade
särskilt i Frankrike och vid Rhen. N.,
som tydligen voro en kyrklig
avart av de ända sedan förkristen
tid vid denna årstid
förekommande lustbarheterna
(saturnalier-na), firades av de underordnade
prästerna och kyr kotjänarna
(inkl, korgossarna). Dessa valde
härvid, varje grupp på sin
bestämda dag, ur sina egna led på
lek en biskop, som sedan i full
ornat ledde mässan i kyrkan o. s. v.
Då emellertid allehanda oarter
in-smögo sig, särskilt i de till mässan
anslutande processionerna, och
upptåget även i sig självt måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
