Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Narcein ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
609
N arcein—Narkos
610
numera bl. a. tjänar som
rådhus och inrymmer ett museum.
— N. blev romersk koloni 118
f. Kr. och var huvudstad i Gallia
narbonensis.
Narcei’n (av grek. na’rke,
bedövning), se Opium.
Narcfssus, växtsläkte (fam.
Amaryllida’ceae), huvudsaki.
hemmahörande i
Medelhavsländerna. N. äro lökväxter;
blommorna ha sambladig kalk med en
”bikrona” i blompipens mynning.
Hos N. pseudonarci’ssus,
påsklilja, bär stängeln en ensam,
gul, nästan luktlös blomma med
bägar- 1. trumpetformig, gul
bikrona. Blommar i april och maj.
Hos N. po&ticus, pingstlilja
1. n a r c i’ s s, bär stängeln en
starkt välluktande, vit blomma
med kragformig, gul, rödkantad
bikrona. Blommar i maj och juni.
Bägge odlas och förvildas ofta.
Andra odlade arter äro N.
Taze’t-ta, taze’tt, och N. Jonquflla,
j o n k i’ 11, j o n q u i’ 1 1 e 1.
j o n k v i’ 11, bägge med flera
blommor på var stängel, hos den
förra vita, hos den senare gula.
Talrika, trol. genom korsningar
uppkomna kulturformer odlas
även. Påsk- och pingstliljor odlas
med fördel i rabatter och på
gräsplaner och kunna inomhus drivas
till blomning vintertid. Tazett och
jonkill odlas i Sverige som
krukväxter. — Jfr Narkissos.
Narcyle’n, omsorgsfullt renad
acetylen (se d. o.), användes i
blandning med syrgas som
bedövningsmedel vid operationer. På
grund av acetylens lättlöslighet
i kroppsvätskorna sker dess
upptagande och avgivande — och
därmed narkosens inträde och
upphörande — mycket snabbt.
Biverkningarna äro obetydliga.
Nardi’ni, P i e t r o, f. 1722, d.
1793, italiensk musiker. N., som
Narcissus. T. v. påsklilja. — T. L.
pingstlilja.
var lärjunge till Tartini, tonsatte
ett flertal, delvis ännu spelade
stycken för violin samt uppträdde
som violinvirtuos.
Na’rdus. 1- Drog, som erhålles
av rotstocken av Nardosta’chys
J atama’nsi (fam. Naleriana’ceae,
ordn. RubiaTes), ört från
Himalaya. Bekant för sin vällukt. —
2. Se S t a g g.
Nare’nta, flod i Jugoslavien.
Genomflyter Hercegovina, mynnar
i Adriatiska havet. Omkr. 225 km.
Nare’w, högerbiflod till Bug i
Polen. Segelbar. 440 km.
Nargi’leh, pers., eg. kokosnöt;
den orientaliska vattenpipan.
Innan röken insuges, passerar
den en vattenbehållare, förr av
kokosnötskal, nu vanl. av glas.
Nargö, ö i Finska viken, n.v.
om Reval, Estland. Delvis
estsvensk befolkning.
Narki’ssos (lat. Narci’ssus), i
grek. myt. en skön yngling, som
ej besvarade den kärlek, som Eko
(se d. o.) ägnade honom. Till straff
lät Afrodite N. bli så betagen i sin
egen spegelbild i en källa, att han
icke kunde skilja sig därifrån
utan försmäktade och
förvandlades till en blomma (narcissen).
Narko’s (av grek. na’rkosis,
domning), genom kemiska medel,
narko’tica 1. narko’tiska
medel, framkallat tillstånd av
nedsatt reaktionsförmåga i
levande celler. Före den förlamande
20. — Le x. VIII. Tr. 15. 5. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
