Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
621
Nation—Nationalekonomi
622
tiona’l-, som är utmärkande för,
avser 1. tillhör en nation; folk-.
Nation [ne’jsjøn], The
Nation and theAthenæum,
engelsk veckotidskrift, grundad
1921 genom sammanslagning av
A t hen æu m, en 1828 grundad
tidskrift för vetenskap, konst oeh
litteratur, och Nation, en 1907
grundad social och politisk
veckotidskrift av radikal färg. N.
representerar nu ett allmänt
kul-turliberalt program.
Nationaldag, ett folks
gemensamma högtidsdag. I Sverige har
på senare tid 6 juni, dagen för
Gustav Vasas konungaval, börjat
betraktas som N.
Nationaldanser, se
Folkdans.
Nationaldräkt, oegentlig
benämning på folkdräkt.
Nationalekonomi 1. s o c i a 1
-ekonomi, vetenskapen om de
ekonomiska företeelserna i deras
inbördes sammanhang. Den
teoretiska N. undersöker och beskriver
de faktiska ekonomiska
sammanhangen, lagarna för den
ekonomiska verksamheten
(produktionen) och för fördelningen av
dennas resultat. I ett modernt, på
arbetsuppdelning och
penninghushållning grundat samhälle
framträda dessa företeelser huvudsaki.
som prisbildningsfenomen. Vid
sidan härav brukar sättas
praktisk N., vars syfte är att utgående
från kunskapen om
sammanhangen samt ett givet mål (t. ex.
den allmänna välfärden)
uppställa regler för den ekonomiska
lagstiftningen (handelspolitik,
penningpolitik, socialpolitik,
finanspolitik o. s. v.). — N:s
metod är en blandning av deduktion
och induktion; i den mån N.
handlar om kvantiteter och
kvantitativa relationer, kan framställningen
ske i matematisk dräkt. Olika
skolor skilja sig väsentligen
endast i metod och
framställningssätt. — Äldre tiders filosofiska,
teologiska och politiska
spekulation innehåller en myckenhet
iakttagelser över ekonomiska
företeelser. Ett konsekvent
ekonomiskt teorisystem uppkom dock
först vid mitten av 1700-t.
genom fysiokraterna (se d. o.) samt
främst skotten Adam Smith.
Denne betraktas som upphovsman
till den s. k. klassiska skolan, som
utvecklades vidare av bl. a. J. B.
S a y i Frankrike, Malthus,
R i c a r d o, skolans mest
fulländade teoretiker, och J. S. Mi 11
i England samt i Tyskland i viss
mån v. T h ü n e n. Den klassiska
skolan förklarade de relativa
värdena ur produktions- och särskilt
arbetskostnaderna. Den
vetenskapliga socialismen (Marx,
Las alle) upptog många av
klassikernas idéer, delvis i förgrovad
form. Den klassiska skolans
misstag ledde under senare hälften av
1800-t. till en omformning av
teorin till den s. k. gränsnytteläran
(se Värde), skapad av Jevons,
W alras, Menger och
Marshall, och Böhm v. Bawerk
utbildade en kapital- och
kapitalränteteori. Som reaktion mot
klassikernas aprioristiska och
abstrakta metod uppstod på 1840-t.
den s. k. historiska skolan i
Tyskland (R o s c h e r, A. W a g n e r,
Schmoller, Sombartm. fl.).
Den moderna N., vilken utmärkes
av ett starkt intresse för såväl
aktuella samhällsspörsmål som
teoretiska problem, kan f. n. sägas
vara särskilt utvecklad i England
(Pigou, Keynes, Hawtrey),
För. Stat. (Clark, Fisher,
Taussig, Mitchell),
Österrike (Schumpeter) samt
Sverige (Davidson, Cassel,•
Heckscher).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
