Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
623 Nationalekonomiska föreningen—National Gallery 624
Nationalekonomiska
föreningen, stiftad i Sthlm 1877,
har till uppgift att befrämja
studiet av och bidra till att
utreda frågor tillhörande
nationalekonomin. N:s föredrag och
diskussioner publiceras i N:s
Förhandlingar.
Nationalföreningen mot
emigrationen, tidigare namn på
Sällskapet Hem i
Sverige (se d. o.).
Nationalföreningen mot
tuberkulos, se
Svenskanationalföreningen mot
tuberkulos.
Nationalförmögenhet, (vanl.)
sammanlagda värdet av ett lands
materiella tillgångar samt
fordringar (minus skulder) på
utlandet. Försök ha gjorts att
uppskatta Sveriges N. med följande
resultat ( i mill. kr.) :
1885 1898 1908
Jordbruksfastighet 3,093 3,100 3,679
Annan fastighet ... 1,459 2,349 4,667
Kreatursstocken ... 441 500 660
Jordbrukets döda in-
ventarier .......... 139 180 322
Lager, maskiner,
personlig
lösegendom ............... 1,380 2,272 3,711
Gruvor och andra
fyndigheter ......... 43 92 518
Fiske o. fiskevatten 37 45 86
Kommunikationsme-
del ................ 442 761 897
Handelsflottan ........ 79 104 163
Myntstock o. mynt-
metall .............. 44 69 111
Fordringar av ut-
landet .............. 50 98 331
Summa .............. 7,207 9,570 15,145
Skuld till utlandet 664 570 1,332
Behållning ........ 6,543 9,000 13,813
Om man i stället skulle uppfatta
N. ss. det kapitaliserade värdet
av de sammanlagda inkomsterna
(även arbetsinkomsterna) i
landet, d. v. s. av
nationalinkomsten, så skulle resp,
slutsiffror bli väsentligt högre, men
tillförlitliga beräkningar saknas.
Nationalförsamling, namn på
vissa författningsgivande
folkrepresentationer av utomordentlig
art, ss. den franska av 1789 (se
Franska revolutionen
sp. 545) och de tyska i Frankfurt
am Main 1848—49 och i Weimar
1919 (se T y s k 1 a n d).
Nationalgalleri, benämning på
vissa konstmuseer, oftast de
statliga huvudsamlingarna, t. ex.
National Gallery (se d. o.) i London
och Nasjonalgalleriet (se d. o.) i
Oslo, 1. samlingar av inhemsk
konst, t. ex. Nationalgalerie i
Berlin (se Tyskland.
Undervisningsväsen, vetenskapliga och
kulturella institutioner).
National Gallery [næ’sjanol
gæ’llori] i London, huvudparten
av engelska statens
konstsamlingar, uppdelade på det egentliga N.
vid Trafalgar Square och Tate
Gallery. Det förstnämnda, inrymt
i en av William Wilkins 1832—
38 uppförd, senare avsevärt
utvidgad, nyklassicistisk byggnad,
grundades genom
parlamentsbeslut 1824 och har senare
genom inköp av privatsamlingar,
framför allt den 1871 förvärvade
Robert Peels samling, och
donationer utvidgats till ett av världens
största och mångsidigaste museer
för äldre målarkonst.
Samlingarna äro särskilt rika betr,
italienskt renässansmåleri, spec. det
venetianska, samt nederländskt
och franskt 1600-talsmåleri
(representativa och talrika verk av
Rubens och Rembrandt, Poussin
och Claude Lorrain) ; de omfatta
även en liten men utvald samling
engelsk konst. — Huvudbeståndet
av engelsk konst, främst måleri,
är inrymt i Tate Gallery,
officiellt kallat
NationalGal-1 e r y, Millbank, förr
National Gallery of
Bri-t i s h Art, som jämte en mindre
tavelsamling 1897 donerades av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
