Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
Nederländerna (Historia — 1477)
702
Civilis 69 e. Kr.). Under den stora
folkvandringen inträngde från s.
frankerna, från ö. sachsarna,
fördrivande och förintande de äldre
inbyggarna med undantag av
friserna. Sedan kristendomen på
700-t. införts genom engelska
apostlar (Willibrord, Bonifatius),
lyckades Karl den store omkr.
800 införliva hela s.
Nordsjökusten med Frankiska riket. —
Karolingiska tiden (800
-—925). Styrt av frankiska grevar
men delvis efter frisisk lag, fick
området under karolingerrikets
upplösningstid en ny prägel genom
den begynnande
storgodsbildningen, som särskilt i s. gjorde
bönderna ofria och stärkte
länsherrarnas oberoende. Vikingatågens
ödeläggelser pä 800-t. drabbade
särskilt hårt den utsatta
Nordsjökusten men medförde även
anknytandet av handelsförbindelser
över havet och anläggandet av
befästa städer. — Den feodala
upplösningens tid (925—
1384). Efter en del
stridigheter vid de karolingiska
riksdel-ningarna stannade landet, med
undantag för den franska delen av
Flandern (Kronflandern),
925 hos Tysk-romerska riket ss.
del av hertigdömet Lothringen,
efter 959 av det därifrån
avsöndrade Nedre Lothringen. Länens
ärftlighet och kejsarmaktens
svaghet bidrogo till Nedre Lothringens
upplösning i mindre feodalstater,
endast formellt underordnade
riket. Hertigtiteln övergick till
B r a b a n t och L i m b u r g. N.
om Rhen bildades och utvidgades
under en kraftig dynasti
grevskapet Holland. Friesland
ö. härom förblev oberoende av
länsväsendet och utgjordes av
riksomedelbara bonderepubliker.
— Dynastiska förhållanden
vållade växlande fejder och
förbindel
ser mellan länderna, vilka först
omkr. 1200 började benämnas N.
(fr. Pays-Bas). — Korstågen
öppnade även nya handelsvägar,
f r ämj ade penninghushållningens
genombrott och gjorde N:s
länsherrar ekonomiskt beroende av
borgerskapet i de uppväxande
städerna. De nederländska, särskilt
de flandriska städernas läge som
lämpliga upplagsplatser för
Mellan-Europas handel med såväl
Le-vanten som Nord- och öst-Europa,
beredde dem en lysande
utveckling. I Flandern och Brabant
bildades ett hantverkarproletariat,
som i början av 1300-t. delvis med
landsherrens hjälp störtade de
oligarkiska stadsförfattningarna
(Courtrai 1302). I de övriga N.
erhöllo de i landsherrarnas skydd
uppvuxna städerna successivt —
mot ekonomiskt vederlag —
privilegier på egen rättskipning och
förvaltning, vilket innebar relativ
politisk självständighet. De blevo
landsstånd med anspråk på
delaktighet i landets styrelse. —
Den burgundiska tiden
(1384—1477). Från 1384 började
de franska hertigarna av
Bur-gund (se d. o. sp. 784 f.) genom
köp och arv förvärva samtliga
de viktigaste N., och de
inriktade sig på att av dem bilda
ett enhetligt rike.
Centralise-ringspolitiken nådde sin
höjdpunkt under Filip den gode
(d. 1467) genom skapandet av en
för de burgundiska N. gemensam
representation, generalstaterna
(stater = stånd), med säte i
Bryssel (1465). Den burgundiska
helstatspolitiken led ett avbräck
efter Karl den djärves fall
1477, då ständerna s. å.
avtvingade hans dotter Maria det stora
privilegiet, innefattande
provinsiell skattebevillningsrätt samt
språkliga och nationella garan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
