Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
703
Nederländerna (Historia — 1568)
704
Burgundiska husets arvländer,
förvärvade är:
1. Flandern 1384. 2. Artois 1384. 3.
Namur 1421. 4. Brabant 1430. 5. Limburg
1430. 6. Mecheln 1430. 7. Holland 1436.
8. Zeeland 1436. 9. Hainaut 1433. 10.
Luxemburg 1444.
Av Karl V därmed förenade länder år:
11. Friesland 1524. 12. Utrecht 1528. 13.
Over-Ijssel 1528. 14. Groningen 1536. 15.
Drenthe 1536. 16. Gelderland 1543.
17. Zutphen 1543.
tier. — Habsburgska tiden
(1477—1568). Genom Marias
giftermål med Maximilian I
av Österrike kommo N. under
huset Habsburg, som nu
målmedvetet återupptog de
burgundiska planerna. Maximilian förde
till en början regentskapet för
sonen Filip; efter dennes död
1506 ärvdes N. av sedermera
kejsar Karl V, som genom
successivt förvärv av bl. a. Utrecht
och Friesland 1543 samlade alla
”17 länderna” under en spira.
Karls krig med Frankrike hade
som huvudsyfte att militäriskt
skydda N:s sydgräns och ledde
1544 till Flanderns lösgörande
från fransk länsskyldighet.
Genom en pragmatisk sanktion
1541 fastställdes N:s ärftlighet
som odelbar enhet, och på
riksdagen i Augsburg 1548 erkändes
de som en krets inom riket.
— N:s upptagande i det
habsburgska väldet var
utomordentligt gynnsamt för deras
ekonomiska liv. Antwerpen blev
varu-börs för de spanska
kolonialvarorna och Amsterdam medelpunkt
för Europas spannmålshandel. —
Kyrkliga reformsträvanden hade
på 1300-t. framträtt i N. (se
Bröder), och även den
lutherska reformationen vann tidigt
talrika anhängare, vilka dock
hänsynslöst utrotades; samma öde
vederfors på 1530-t. de
anabaptis-tiska rörelserna. Omkr. 1550
började kalvinismen få insteg. —
Karl V: s son, Filip II av
Spanien (1555—98) eftersträvade
arvländernas politiska och religiösa
enhet men stod helt främmande
för deras egna intressen.
Regeringen i N. fördes av hans halvsyster,
Margareta av Parm a, vars
främste rådgivare till 1564 var
kardinal Granvella. Det av
inhemska ädlingar sammansatta
statsrådet (instiftat 1531)
åsidosattes liksom generalstaterna. De
hänsynslösa kättarförföljelserna
samt hotet om inkvisitionens
införande väckte även katolikernas
förtrytelse; denna ökades genom
en godtycklig kyrklig
omorganisation samt kvarhållandet i N. av
starka spanska truppstyrkor. 1565
bildades bland den
sydneder-ländska lågadeln ett förbund
(kompromissen) till frihetens
värn (seGueuser), vilket snart
fick övervägande protestantisk
karaktär. Sedan
gudstjänstbilderna i Antwerpens kyrkor förstörts
1566 vid ett protestantiskt
folkupplopp, avsändes hertigen av
Alba som diktator till N. Den
politiska adelsoppositionen i syd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
