Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
705
Nederländerna (Historia — 1609)
706
provinserna kvästes bl. a. genom
två ledares, grevarna Egmonts och
Hoorns, avrättning.
Kättarförföl-jelserna återupptogos, och omkr.
2,000 personer föllo offer för
Albas ”blodsdomstolar”. — Det
åttioåriga kriget (1568
—1648). Oppositionen mot det
spanska förtrycket blev nu störst
bland nordprovinsernas köpstäder
och kalvinistiska menigheter;
dess ledare blev Vilhelm av
O r a n i e n, sedan 1555 Filips
ståthållare i Holland och Zeeland.
Han gynnades av oviljan mot av
Alba pålagda hänsynslösa
skatter. En signal till allmän resning
gavs genom holländska kapares
(”sjögueuserna”) intagande av
Briel (1572). F. å. ersattes Alba
med den försiktigare R e q u e
-sens. 1574 utnämndes Vilhelm
med bibehållande av sin
ståthål-larvärdighet till generalkapten
för staternas armé. De av
Reque-sens’ oväntade död 1576
framkallade spanska
soldateskplundring-arna i Antwerpen förmådde även
sydprovinserna att efter ett möte
av generalstaterna genom p a c i
-fikationen i Gent 1576 och
unionen i Bryssel f. å.
ansluta sig till frihetsrörelsen.
Kalvinisternas intolerans mot
katolikerna omöjliggjorde dock den
av Oranien förda enhetspolitiken,
och den 1578 utnämnde spanske
guvernören Alexander F a r
-n e’ s e kunde 1579 förmå
sydpro-vinsernas ledande män (de
”mal-kontenta”) till separatfred.
Därmed var skilsmässan mellan n.
och s. N. oåterkallelig (om s. N.
se vid. Belgien sp. 1239 ff.).
S. å. ingingo provinserna Holland,
Zeeland, Geldern och Utrecht ett
försvarsförbund, unionen i
Utrecht, vartill senare
Fries-land, Groningen och Over-Ijssel
samt de protestantiska städerna i
Flandern och Brabant anslöto sig.
”De förenade N.” uppsade 1581
Filip tro och lydnad. Sedan
Vilhelm 1584 mördats av en av Filip
utsänd katolsk fanatiker, tillföll
även den verkställande makten
(definitivt 1593) de sju
provinsernas i Haag samlade generalstater,
varigenom den urspr. provisoriska
federativt republikanska
statsformen blev permanent. General- och
provinsstaterna voro bundna av
imperativa mandat och
uppdragsgivarna, främst städernas råd,
voro N: s egentliga suveräner,
men besluten avgjordes i
praktiken av Hollands stater och dessas
sekreterare (landsadvokat, senare
rådspensionär), som tillika ledde
generalstaternas förhandlingar.
— Vid sidan av denna oligarkiska
författning bibehölls i flera prov,
ståthållarämbetet, vilket i
Holland och Zeeland förenats med
viktiga monarkiska befogenheter,
bl. a. militärt befäl till lands och
sjöss för hela unionen. På denna
post erhöll Vilhelms son Moritz
(f. 1567, d. 1625) ledningen av
kriget mot Spanien och
utvecklade lysande och för krigskonsten
nydanande fältherreegenskaper.
Till den slutliga framgången
bidrog, att Spanien var bundet även
av andra krig och att dess
finansiella ställning förstördes genom
holländarnas segerrika
konkurrens om världshandeln. Efter den
spanska armadans undergång
1588 och en holländsk sjöseger vid
Gibraltar 1607 kunde holländarna
bedriva direkt sjöfart på Indien
och Amerika. 1602 grundades
också det holländska Ostindiska
kompaniet (se Handels - och
kolonialkompanier sp.
414). — På initiativ av Hollands
landsadvokat,
Oldenbarne-v e 11, slöts 1609 med Spanien ett
stillestånd på 12 år. N. kunde nu
23. — L e x. VIII. Tr. 17. ö. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
