Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
Nederländerna (Historia — 1918)
712
Belgien till ett konungarike N.
under Vilhelm I. Därvid
återlämnade England till N. de erövrade
kolonierna utom Kap och Ceylon.
Föreningen av n. och s. N. visade
sig emellertid konstlad och
ohållbar och ledde 1831 till
skilsmässa (se B e 1 g i e n sp. 1241 f.).
N. stodo 1839—90 i
personalunion med Luxemburg. Efter
Vilhelm I:s abdikation vidtog i N.
under Vilhelm II (1840—49)
och Vilhelm III (1849—90)
en reformperiod, som resulterade
i en grundlagsändring 1848 och
i liberalt betonade val-,
provins-och kommunallagar. Den främsta
drivkraften härvid var de
liberalas ledare Thorbecke. Genom en
undervisningslag 1857 gjordes
statens skolor i princip
konfes-sionslösa. Handelspolitiskt
inleddes en frihandelsregim bl. a.
genom avköpande 1. avskaffande av
Öresunds-, Schelde- och
Rhentul-larna. 1860, resp. 1863
avskaffades slaveriet i Ost- och
Västindien, och 1870 beviljades
kolonierna ökad ekonomisk
självständighet. 1872 invecklades N. i ett
långvarigt och för de ostindiska
koloniernas ekonomi menligt krig
mot infödingsstaten Atjeh på
Sumatra. Häftiga strider stodo om
kyrko- och skolfrågor. 1887
ökades genom en valreform de
röstberättigades antal. Under
Vilhelm III:s dotter Vilhelmina
(1890—), vilken till sin
myndighetsförklaring 1898 företräddes
av änkedrottning Emma, inträdde
ett allmänt ekonomiskt och
kulturellt uppsving. Det efter
Thor-beckes död inflytelserika
nyliberala partiet genomförde och
förberedde omfattande sociala
reformer, bl. a. skoltvång. Valen 1901
förde det kalvinistiska s. k.
anti-revolutionära partiet under
ledning av A. Kuyper med stöd av
katolikerna till regeringsmakten.
En skolstrid (om de
konfessionella privatskolornas rätt till
fullt statsunderstöd) uppdrog nu
en skarp gräns mellan de
”kristna” och ”hedniska” partierna och
ledde till en för de klerikala
gynnsam undervisningsreform 1905.
Inför den hotande europeiska
situationen genomfördes en
härreform samt fästningsbyggen vid
Scheldemynningen, vilka här och
var i fransk och engelsk press
betecknades ss. kränkande Belgiens
neutralitet. Nyvalen 1913 gå vo
en knapp vänster maj or itet, men
på grund av socialdemokraten
Troelstras vägran att acceptera
ministersocialismen tillsattes en
oparlamentarisk ministär.
Världskrigets utbrott möttes i N. med
allmän mobilisering för
neutralitetens skydd, vidmakthållen med
dryga kostnader intill krigets slut.
Den inrikespolitiska avspänningen
möjliggjorde 1917 genomförandet
av både vänsterns krav på
allmän och proportionell valrätt till
andra kammaren och de kyrkliga
högerpartiernas på de privata
skolornas likställande med de
statliga. 1918 beslöts Zuiderzees
torrläggning. — Kriget medförde för
N. synnerligen svåra yttre och
inre påfrestningar. Förbindelsen
med kolonierna var nära nog
avbruten. Handelsflottan förlorade
genom U-båtskriget 240,000 ton,
och större delen av återstoden
beslagtogs av de allierade. Den
engelska blockaden blev ett svårt
hot för folkförsörjningen, och
bristen på kol lamslog industrin,
varmed följde en katastrofalt
stegrad arbetslöshet. Den 1916
genomförda
arbetslöshetsförsäkringen medförde därför
synnerligen stora krav på statskassan.
Allvarliga tillbud till konflikter
med de krigförande förekommo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
