Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nederländerna - Nederländsk - Nederländska Indien - Nederländska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
713
Nederländsk—Nederländska skolan
714
En synnerligen krävande uppgift
blev härbärgerandet och
försörjandet av de från Belgien
inströmmande flyktingarna (tidvis
nära 1 mill.; 1918 över 100,000).
Efter högerkoalitionens valseger
1918 bildade katoliken Ruys de
Beerenbrouck regering.
Fredsslutet medförde allvarliga
arbetar-oroligheter samt utrikespolitiskt
en konflikt med Belgien ang.
Scheldemynningen, som löstes
1925 genom en kompromiss, som
räddade N:s territoriella
integritet men gav Belgien vissa
rättigheter i fråga om sjöfarten. De
allierade makternas yrkande 1920
på utlämnande av den till N.
flyktade tyske exkejsaren avvisades
bestämt. S. å. inträdde N. i N. F.
Deflationskrisen 1921—22,
prisfallet på kolonialprodukter
(socker, kaffe, te, gummi) samt
verkningarna av Ruhrockupationen
1923—24 drabbade N. hårt. Lag
om förkortad arbetstid infördes
1919 men måste modifieras 1921.
1922 infördes kvinnlig rösträtt.
Efter valen s. å. började genom
splittring bland de kyrkliga
partierna en tid av parlamentariska
kriser, orsakade bl. a. av frågan
om ny flottbyggnad till de
ostindiska koloniernas skydd,
finanssvårigheter samt striden om
uppehållandet av beskickningen vid
Vatikanen. Ärliga, oformligt
långvariga kabinettskriser ha avlöst
varandra. Efter valen juli 1925
avgick Ruys de Beerenbrouck och
efterträddes av antirevolutionären
Colijn. Sedan nov. 1925 de
katolska ministrarna utträtt ur
regeringen, ingav Colijn
avskedsansökan men efterträddes först
mars 1926 av De Geer (kristligt
historiska partiet) i spetsen för
en utomparlamentarisk ministär.
Utrikespolitiken har sedan 1918
letts av van Karnebeek.
Nederländsk, adj. till
Nederländerna i dess olika bet. (jfr
Nederländerna. Historia).
I stället för N. användes dock
ofta (så i detta arbete) som
na-tionalitetsbestämning, avseende n.
Nederländerna (nuv.
konungariket Nederländerna 1. Holland)
efter den politiska skilsmässan
från s. Nederländerna 1579,
holländsk, och avseende s.
Nederländerna mellan denna tidpunkt
och konungariket Belgiens
uppkomst, flamländsk.
Nederländska Indien. 1. N e
-derländska Ostindien
omfattar Sundaöarna (utom n.
delen av Borneo och ö. delen av
Timor), Moluckerna samt v. delen
av Nya Guinea. 1,9 mill. kvkm.
49,4 mill. inv. N. består dels av
områden under direkt nederländsk
förvaltning, dels av kontrollerade
infödingsstater och indelas i prov.
Java och Madoera, som är
uppdelad i 17 residentskap, samt de s. k.
Buitenbezittingen, ”yttre
besittningar”, vilka äro uppdelade i av
guvernörer styrda provinser. Hela
kolonin styres av en
generalguvernör, bosatt i Batavia (Buitenzorg
är sommarresidens) och med ett
råd på 5 led. vid sin sida.
Generalguvernörens myndighet är
begränsad till förmån såväl för de
inhemska styrelseorganen som
för moderlandets
folkrepresentation. 1917 togs ett första steg mot
självstyrelse genom upprättandet
av ett folkråd, som kan diskutera
budgeten och i frågor av större
vikt råda regeringen. — 2.
Nederländska Västindien
omfattar Holländska Guyana 1.
Surinam och Curacao, vilka bilda
tvenne av guvernörer styrda
provinser. 142,000 kvkm. 190,000 inv.
Nederländska skolan, en
grupp tonsättare, som,
fullföljande tidigare framträdande polyfona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
