Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nervsystem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
749
Nervsystem
750
1. övre svalgganglion
ovanför svalget och en buk
-gangliekedja utefter
kroppens buksida. Bukgangliekedjan
består urspr. av två nervstammar
med segmentvis ordnade ganglier,
förbundna med kommissurer.
Härigenom får N. utseendet av en
repstege och kallas
repstegenervsystem. Det främsta
gangliet i bukgangliekedjan,
undre svalggangliet, står
genom en ringformig, svalget
omfattande svalgkommissu’r
i förbindelse med hjärnan. — Hos
ryggradsdjur uppkommer N. på
embryots ryggsida (se
Fosterutveckling). N. består i stort
sett av samma delar som hos
människan, vilken här nedan närmast
avses. — Anat. N. omfattar
1) centrala N., bestående av
hjärnan (se d. o.) (hj., fig. 1) och
ryggmärgen (se nedan) ; 2)
perifer a N., bestående av de från
centrala N. utgående nerverna (se
Hj ä r nn er ver samt nedan)
med i dem befintliga ganglier (gl.,
fig. 3) ; de senare äro dels
cerebro-spinala (tillhörande nerver från
centrala N.), dels autonoma (se
nedan). — Ryggmärgen (r.—r.,
fig. 1 och 3) är direkt fortsättning
av förlängda märgen (jfr H j ä r
-n a) (f.m., fig. 3) och sträcker sig
inom ryggradskanalen ned till 2: a
ländkotan, omgiven av
fortsättningar av hjärnans hinnor.
Svarande mot ursprungen för nerver
till armar och ben (hbf., resp. Ikf.,
fig. 1 och 3) är ryggmärgen
tjockast i hals- (h., fig. 3) och
länddelen (L, fig. 3) samt har på
framsidan en djup fåra, främre
mittfåran (f.m., fig. 2), som
upptar dess viktigaste kärl.
Ryggmärgens tvärsnitt visar en inre,
grå, av nervceller bestående,
H-formad bildning, med den tvära
centraldelen genomborrad av
Fig. 2. Tvärsnitt av ryggmärg hos
människa.
centralkanalen, en
fortsättning av hjärnans ventriklar, samt
de s. k. främre (f.ho., fig. 2)
och bakre (b.ho., fig. 2)
hornen. Den på tvärsnitt H-formiga
pelaren omges av den vita
substansen (i fig. 2 svartfärgad),
bestående av nervbanor, som i
vardera ryggmärgshalvan fördelas på
fram-, sido- och baksträngen
mellan hornen. Dessa banor förbinda
ryggmärgens olika delar med
varandra och med hjärnan. —
Ryggmärgs- 1. spinaTnerverna
utträda mellan kotorna i nedåt allt
brantare förlopp [emedan
ryggmärgen är kortare än sin
kanal; kanalens nedersta del,
länd-och kor sdelen, innehåller blott
nerver, bildande
”hästsvansen” (hs., fig. 3)]. I varje
rygg-märgssegment utgår från
fram-hornens celler en främre nervrot
med rörelsenerver och ingår till
bakhornet en bakre nervrot med
sensibla nerver. Den senare har en
av nervceller betingad
ansvällning, spinalganglion.
Rötterna förenas i en kort nervstam,
där trådarna blandas, så att de
därur framgående främre och
bakre nervgrenarna, som vidare
uppdelas i perifera nerver,
innehålla både afferenta och efferenta
trådar. Den gemensamma
nervroten förbinder sig med
gränssträngen (gs., fig. 3; gl., fig. 3
ganglier i gränssträngen) (se
nedan: Autonoma N.). De främre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
