Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nervus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
755
Nervös—Nestorianer
756
Nervvävnad. Två neuroner. 1 Dendriter,
2 nervtråd med kollateraler.
— N eur ogli’ an består av
isolerande, ev.
näringsförmedlan-de g 1 i’ a c e 11 e r. Försedda med
en, ofta hela N. genomsättande,
trådlik förlängning, bilda de (då
kallade e p e n d y’m - celler)
epi-telet i nervsystemets hålrum.
Starkt greniga och hopflätade
samt innehållande fina g 1 i a
-trådar, ligga de eljest
inbäddade i den övriga N.
Nervö’s, hänförande sig till
nerver. Se även Neurasteni.
Nerz, se Vesslesläktet.
Nes, Norges enda mera
betydande järnverk, i Aust-Agder
fylke; anlagt 1738, genom
sammanslagning av ett par äldre
verk, nådde det en storartad
utveckling under loppet av 1700-t.,
då även den ståtliga
huvudbyggnaden uppfördes.
Ne’scit occa’sum, lat., ”den
vet ej av nedgång”, devis å
Nordst järneorden.
Nesio’tes, se K r i t i o s.
v. Nesselrode [-rå’de], Karl
V a s i 1 j e v i t j, f. 1780, d. 1862,
greve, rysk diplomat, intog 1812
-—56 en ledande ställning (från
1844 ss. rikskansler) och stod
högt i gunst hos både Alexander I
och Nikolaus I. N. var ivrig
motståndare till de liberala
rörelserna.
Ne’ssler, Viktor Ernst, f.
1841, d. 1890, tysk tonsättare,
skrev bl. a. en rad operor, av vilka
särskilt de melodiösa Der
Ratten-fänger von Hameln (1876) och
Der Trompeter von Säkkingen
(1884) vunno publiktycke.
Ne’sslers reage’ns, dubbelsalt
av kvicksilver- och kaliumjodid,
ger med ammoniak 1.
ammonium-föreningar en rödbrun fällning.
Upptäcktes av tysken Julius
N e s s 1 e r, f. 1827, d. 1905.
Ne’ssos, Nessosmantel,
se H e r a k 1 e s sp. 656 f.
Nestning, dansöskjol (eg.
plaggets närmast kroppen
sittande del, jfr S y 1 f i d).
Ne’stor. 1. N. från Pylos, den
äldste bland de grekiska furstarna
utanför Troja (se
Troja-sagan), i överförd bet. den äldste
inom en viss grupp. — 2. Rysk
munk, f. 1059, d. 1114, skrev den
första ryska helgonbiografin och,
enl. traditionen, en märklig
skildring av Rysslands äldsta historia,
Nestorskrönikan (sv. övers. 1919),
i vilken bl. a. ryska rikets
grundläggning genom Rurik (se d. o.)
och hans svenska följeslagare
skildras. En livlig diskussion om
författarskapet till krönikan
uppstod på 1800-t. I Kievs kloster
finnas två gravar över personer
med namnet N., av vilka den ena
i gravskriften betecknas som
historiograf.
Nestoria’ner, anhängare av
patriarken Nesto’rius (d.
sannol. 451). Denne, som hörde
till den antiokenska skolan och
428 blev biskop i Konstantinopel,
väckte där stort uppseende genom
sin polemik mot alexandrinarnas
beteckning av Jungfru Maria ss.
”gudaföderskan”. Enl. Nestorius
måste man klart skilja mellan det
gudomliga och det mänskliga i
Kristi person. Biskop Kyrillos (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
