Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nervus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
753
Nervus—Nervvävnad
754
ningens övergång från ett neuron
(se Nervvävnad) till ett
annat medför bl. a., att ledningen
sker långsammare och blott i en
riktning. Nära reflexerna stå
de automa’tiska rörelserna
(t. ex. andnings- och
hjärtrörel-ser), där utlösningen sker genom
en i nervvävnaden uppträdande
retning. Även en till synes enkel
reflex visar sig vara rätt
komplicerad. Så åtföljes en böjning av
en extremitet regelbundet av
en avslappning av motsvarande
sträckmuskel (reciprok
innerva-tion). Om olika reflexfunktioner
se Reflexer. För de mer
komplicerade reflexerna behövs
medverkan av ”överordnade
centra” i förlängda märgen och
hjärnstammen. Mest komplicerade
bli viljerörelserna, då de högsta
centra (i stora hjärnans bark)
träda i verksamhet. Ryggmärgen
är segmentellt anordnad.
Svarande mot ett kroppssegment utgå
afferenta banor genom
ryggmärgens bakre rötter och efferenta
banor från de främre. Flera
reflexer (senreflexer, i viss
utsträckning gång m. m.) ha sina centra
i ryggmärgen. I förlängda märgen
ligga bl. a. livsviktiga centra,
and-ningscentrum samt kärlcentrum,
genom vars verksamhet
blodkärlens vidd regleras. — Autonoma
N. skiljer sig från centrala N.
genom att konnektorneuronet
fortsätter genom främre rötterna
(i regel) och först i ett perifert
ganglion omkopplas. Reflexer
utlösas här på glatt muskulatur,
hjärta och körtlar. De flesta av
dessa organ få autonom
innerva-tion dels från sympatiska, dels
från parasympatiska systemet.
Mellan dessa båda råder ett
motsatsförhållande, så att retning
av ett organs parasympatiska
nerv ger motsatt effekt till
ret
ning av dess sympatiska
innerva-tion. Även farmakologiskt
framträder detta motsatsförhållande.
Det autonoma systemet är
undandraget viljans inflytande (därav
namnet).
Ne’rvus, lat., nerv.
Ne’rvus re’rum
(gerenda’-rum), lat., ”(alla) företags
livsnerv”, citat från Cicero, åsyftande
penningen.
Nervvävnad (jfr
Nervsystem), från celler i
ryggmärgs-röret (jfr
Fosterutveckling sp. 408 och Hjärna sp.
798 f.) härstammande vävnad i
djurkroppen. N. består av
nervceller och (åtminstone hos
ryggradsdjur) av neuroglia. —
Nervcellerna leda sitt
ursprung från unga celler, n e u r o
-b 1 a’ s t e r, från vilkas ena pol
utväxer ett långt, smalt utskott,
nervtråd 1. neuri’t, vars
förgreningar kallas
kollate-r aT e r; från andra delar utväxa
d en d r i’ ter, utskott, som
vanl. förgrena sig i cellens
närmaste omgivning. En dylik fullt
utvecklad nervcell kallas n e u
-r o’ n. En bunt intill varandra
liggande nervtrådar bildar en
nerv. Nervceller i ganglier
kallas ga’nglieceller. I
neu-ronen finnas ledande element:
fina trådar,
neurofibri’1-1 e r, som från dendriterna
övergå i cellkroppen och fortsätta
ut i neuriten. I cellkroppen
finnas s. k. N i s s 1 k o r n, som
förbrukas vid stark cellfunktion
och trol. äro näringskorn.
Nervtrådarna äro märglösa
(nakna) 1. märghaltiga, klädda
med en elektriskt isolerande
märg- 1. m y e 1 i’ n s k i d a.
Nervcellerna äro kombinerade
med varandra (till nervkedjor
m. m.), varigenom intryck från
en cell kunna överföras till andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
