Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Neusatz ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
765
Neusatz—Neutralitet
766
hans medvetande de därav
framkallade symtomen för lång tid
efter den egentliga sjukdomens
hävande, trauma’tisk N. (om
nervösa krigsskador se d. o. sp. 1325).
— Adj.: n e u r o’ t i s k.
Neusatz [nå’j-], se Novi Sad.
Neusiedlersjön [nå’jsid-], ung.
Fertö, insjö i Burgenland,
Österrike, delvis i Ungern. Salthaltigt
vatten. Kanalförbindelse med
Donaus flodsystem. 335 kvkm.
Neuss [nåjs], stad i
Rhenpro-vinsen, Preussen, v. om
Düsseldorf. Den 1209 påbörjade S:t
Qui-rinu skyrkan är ett av över
gångsstilens huvudverk i Rhenlandet.
Metall- och textilindustri.
Spann-målsmarknad. Järnvägsknut;
kanal till Rhen. 45,000 inv.
Neuston [ne’vv-] (av grek.
ne’ein, simma), växter och djur,
vilka leva i själva ythinnan av
stillastående vatten, spec. i smärre
vattensamlingar. Ofta äro små,
vanl. mycket näringsrika dammar
överdragna med en grön 1. ibland
röd hinna, bildad genom
massut-veckling av mikroskopiska
växter, t. ex. flagellaten Eugle’na.
Flagellaten Chromuli’na bildar
ofta en guldglänsande hinna på
små vattensamlingar. Jfr V e g e
-tationsfärgning.
Neu-Strelitz [nåjsjtre’-],
huvudstad i fristaten
Mecklenburg-Strelitz, n. Tyskland. 12,000 inv.
Neu’strien (lat. Neu’stria,
”icke östland”) kallades på
merovingernas tid Frankiska
rikets v. del, begränsad av Loire i
s., Meuse i ö. och ung. 50° n. br.
N., vars befolkning var
övervägande romansk, införlivades
med Austrasien av Pippin av
Héristal 687.
Neutr., förk. för neutrum.
Neutral (lat. neutra’lis, av
neu’ter, ingendera). 1.
Tillhörande genus neutrum (se Genus).
— 2. Som ej tillhör något parti,
som står utanför kampen (mellan
personer, partier 1. stater) ;
opartisk; likgiltig. — 3. En lösning
är N., om den innehåller lika
många väte-ioner som
hydroxyl-ioner. — Neutrala linjen,
se Böjning.
Neutralblått, ett azinfärgämne
(se Färgämnen sp. 865).
Neutralise’ra, göra neutral (se
d. o.); förta verkan av. —
Folkr. Se Neutralitet 2. —
Kem. Till en sur 1. alkalisk
lösning sätta så mycket av en bas,
resp, syra, att lösningen blir
neutral. —
Neutralisa-t i o’ n s vär m e, vid
neutralisa-tion frigjord värmemängd.
Neutralite’t (jfr Neutral).
Folkr. 1. Den ställning gentemot
krigförande makter en stat intar,
då den avhåller sig från
inblandning i kriget och iakttar
opartiskhet. — Behovet av en
sjölagstiftning åstadkom under
medeltiden en samling maritima
rättsregler, Consolato del mare, vari
de första utarbetade
bestämmelserna om neutralas rättigheter
vid sjökrig inrymdes. Där
före-skrives, att neutralt fartyg skall
respekteras men fientligt gods
på sådant fartyg konfiskeras, att
fientligt fartyg skall konfiskeras
men neutralt gods på sådant
fartyg återställas. Under 1500-t.
infördes i Frankrike och
Spanien den skärpta regeln, att
icke blott neutrala fartyg, som
förde fientliga varor, utan även
neutrala varor, som befraktades å
fientliga fartyg, kunde beslagtas.
Vid 1600-t:s mitt började en ny
princip tränga igenom, nämligen
att varans frihet 1. ofrihet beror
på flaggan, enl. grundsatsen: fritt
skepp — fritt gods, ofritt skepp
— ofritt gods. Dessa bestämmelser
erkändes allmänt i Väst-Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
