Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nicaraguasjön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
801
Nicaraguasjön—Nickel
802
1502, koloniserades N. på 1520-t.
av spanjorerna. 1823 anslöt det
sig till unionen mellan
Central-Apierikas stater men utträdde
1839 och bildade egen republik.
N: s utveckling har störts bl. a.
av konflikter med stormakter,
gränstvister med grannstaterna
och inre oroligheter. N. avbröt
under världskriget förbindelserna
med Tyskland 1917 och inträdde
1919 i N. F. Under de senaste
åren ha För. Stat, fått stort
inflytande i N.
Nicara’guasjön [-goa-],
belägen i s.v. Nicaragua,
Central-Amerikas största insjö. 7,700
kvkm.
Nice [nis], se Nizza.
Nice’nska bekännelsen. 1. Eg.
den vid mötet i Nicaea 325
antagna bekännelsen (se
Aria-ni s m). — 2. I Västerlandet även
namn på den andra av de s. k.
ekumeniska bekännelserna, i
grekiska kyrkan kallad den n i
-ce’nsk-konstantinopo-1 i t a’ n s k a, emedan man där
alltifrån Kalkedonmötet 451 trott,
att den var en i Konstantinopel
381 företagen utvidgning av
Nicaeaformeln (medan den i
själva verket är en före 381 i
Orienten tillkommen
dopbekännelse, vilken i 2: a artikeln är
utvidgad med nicenska
formuleringar och i 3: e föregriper en del
av Konstantinopelmötets beslut).
Denna bekännelse är alltjämt den
grekiska kyrkans enda officiella
symbolum. I Västern kom den i
bruk från 500-t. jämte 1. i st. f.
den apostoliska (här tidigt med
tillägget filioque, se d. o.). Från
1014 är den romerskt
mässymbo-lum. I svenska kyrkan brukas den
numera alternativt på vissa
högtidsdagar i st. f. den apostoliska.
Nichiren, f. 1222, d. 1282,
japansk andlig ledare och grundare
av den mäktiga Nichirensekten,
som kännetecknas av en för övrig
buddhism främmande intolerans.
Nicholson [ni’kklson]. 1.
William N., f. 1753, d. 1815, engelsk
kemist, lyckades bl. a. genom den
galvaniska strömmens inverkan
sönderdela vatten. N.
konstruerade även en areometer. — 2. W i 1
-1 i a m N., f. 1872, engelsk målare
och grafiker, har utfört
mästerliga, brett och frodigt
karaktäriserade, ofta humoristiskt
uppfattade träsnittsporträtt i färger,
t. ex. av drottning Viktoria av
England och Joseph Chamberlain
(se ill. till d. o.).
Nick Carter [nikk ka’tø], en
amerikansk
detektivromanförfattare, efter vilken det slags
förströelselitteratur, som genom
rafflande skräckscener ockrar på
läsarens sensationslust,
uppkallats.
Nickel, metalliskt grundämne,
närbesläktat med järn,
upptäcktes 1751 av A. F. Cronstedt. Jfr
Nickelmalmer. N. är
silver-vitt, svagt magnetiskt, löses lätt i
salpetersyra, svårare i salt- och
svavelsyra. Förändras icke i
luften. Atomtecken Ni, atomvikt
58,68, spec. vikt 8,8—9,1. N.
användes till överdrag å andra
metaller (se Galvanoteknik)
och i legeringar (se
Nickellegeringar). N. är i sina
föreningar 2- och 3-värt. Salterna
äro gröna, sulfiden svart. N i c
-kelkarbony’1, Ni(CO)4, är en
färglös, starkt ljusbrytande
vätska med kokpunkt 44°. Ångan är
giftig, brinner i luften och
exploderar vid 60° i närvaro av
syre. — Metall.
Framställning av rånickel.
Nickel-haltig magnetkis, i vilken N.
förekommer som sulfid, behandlas i
stort sett som svavelhaltiga
kopparmalmer (se Koppar).
Mal
26. — L e x. VIII. Tr. 31. 5. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
