Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nicaraguasjön ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
803
Nickelin—Nickellegeringar
804
men rostas först i hög (om 2,000
—3,000 tons innehåll), varefter
råskärstenssmältning sker i
water-jacket (se ill. till
Koppar). Efter förnyad röstning
göres ånyo en skärstenssmältning,
vanl. i konverter; den erhållna
koncentrationsskärstenen
dödrostas, tills svavelhalten nedgått till
c:a 0,01 %, varefter
nickel-oxidulen reduceras. — Om
malmen, som vanl. är fallet, är
kop-parhaltig, och man icke vill
framställa kopparnickel 1.
monelme-tall, måste kopparn avlägsnas
före reduktionen. Enl. Or f or
d-metoden avskiljes kopparn ur
koncentrationsskärstenen genom
smältning i schaktugn med
natriumsulfat och koks. Härvid
bildas natriumsulfid, som förenar
sig med järn- och
kopparsulfider-na till en lättflytande,
nickelfat-tig slagg (tops), som samlar sig
över en tyngre, nickelrikare
skärsten (bottoms). Genom upprepade
omsmältningar blir skärstenen
alltmer rik på N.; den
underkastas sedan klorerande röstning,
och den av kvarvarande koppar
uppkomna kopparkloriden
urlakas, varefter massan reduceras.
Enl. Mondprocessen
dödrostas koncentrationsskärstenen,
finkrossas och utlakas med varm,
utspädd svavelsyra, då en del
koppar men endast obetydligt av
N. går i lösning. Återstoden
reduceras med vattengas vid 300°,
då metallisk koppar och N.
erhållas. Dessa metaller åtskiljas
genom inverkan av koloxid, som
vid 50°—100° förenas med N.
till nickelkarbonyl. Denna
upphettas därefter utan
lufttillträde till 180° å 200°, då den
sönderfaller i N. och koloxid. Den
erhållna metallen blir mycket
ren. — För skiljande av koppar
och N. användas även elektroly-
tiska metoder. — Ur garnieri’t
framställes N. ung. som ur
mag-netkis med den skillnad, att svavel
måste tillsättas, vanl. som
kal-ciumsulfid i form av återstoder
från Leblancs sodaprocess. — Ur
nickelhaltiga arsenikmalmer, som
ofta hålla ganska mycket kobolt,
framställes ej skärsten utan
s p e i s, som består av en
förening mellan N., kobolt, ev.
koppar, något järn och arsenik.
Arbetsförloppet är följande:
röstning av malmen,
råspeis-smältning, röstning,
koncentrations-speis-smältning, dödrostning
samt reduktion. — Ur
nickelhal-tiga hyttprodukter framställes N.
med fördel på våta vägen. —
Reduktionen av nickeloxidulen
sker med kol i deglar. Blandas
oxidulen med träkolspulver och
upphettas, erhålles alltefter
temperaturen smält 1. pulverformig
N. För framställning av
tärnings-nickel blandas oxidulen med
sågspån och ett bindemedel till en
deg, ur vilken tärningar
utskäras; dessa reduceras med träkol
i deglar. — Raffinering av
N., erhållen genom smältprocess,
sker genom desoxidation (se d. o.)
med magnesium L, då N.
innehåller avsevärda mängder ädla
metaller, genom elektrolytisk process
(jfr Koppar sp. 1191).
Nickeli’n. 1. Se M o t s t
ånds-metaller. — 2. Se Ni cke 1
-malmer.
Nickellegeringar. De
viktigaste N. äro nysilver (se d. o.)
och nickelstål (se ’S t å 1). övriga
legeringars viktigaste egenskaper
äro ljus färg, betydande
hållfasthet, tämligen stor hårdhet och
förmåga att vid polering anta
hög och varaktig glans. De
motstå väl inverkan av havsvatten,
överhettad ånga och svagare
kemiska lösningar och ha därför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
