Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nielsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815
Nieroth—Nietzsche
816
Friedrich Nietzsche. Bronshuvud av Max
Klinger.
Abel N. de Saint-Victor,
f. 1805, d. 1870, kusins son till N.
1, synes ha varit den förste, som
använde glas som underlag för
fotografiska skikt.
Nieroth [ni’-], Karl, d. 1712,
greve 1706, generallöjtnant 1704,
utmärkte sig under Stora
nordiska kriget, bl. a. genom segern
vid Warszawa 1705. Han blev
s. å. kungligt råd och president i
Göta hovrätt samt 1710
generalguvernör över Finland, vars
missskötta försvar han iståndsatte.
Nietzsche [ni’t-],
Friedrich, f. 1844, d. 1900, tysk
filosof och filolog, 1868—79 prof, i
Basel. N: s åt grekisk filologi och
filosofi ägnade ungdomsstudier
resulterade bl. a. i verket Die
Geburt der Tragödie aus dem
Geiste der Musik (1872;
Tragediens födelse, 1902), som röjer
stark påverkan av Schopenhauer
och av Wagner. Den kristna
orienteringen under den senares sista
tid drev dock vid 1880-t:s
början den i antikens kult av
styrkan och skönheten förankrade N.
till en brytning med Wagner och
dennes riktning. N. gjorde nu
bekantskap med Darwins
utveck-lingslära och utformade på
grundval av dess hypotes om det
naturliga urvalet en teori för den
moraliska världsordningen. Den
individ, hos vilken livets urdrift,
”viljan till makt” — som N. med
modifikation av Schopenhauers
formel ”viljan till livet” säger —
resulterar i en överlägsen
kraftutveckling, har därmed ock den
moraliska rätten att härska över
den, som ej med samma styrka kan
hävda sin individualitet.
Mänsklighetens utveckling tenderar att
frambringa en högre art av vårt
släkte än den nuvarande. Städse
ha individer, som ej gått i flock
och farnöte med den stora
hopens ”hjorddjur” (Heerdentiere),
framträtt. Dessa mänsklighetens
utvalda, icke massan, ha skapat
kulturen. De utvalda, som redan
framträtt, äro endast
föregångare till en ännu högre, kommande
människotyp, ”övermänniskan”
(der Übermensch), en profetisk
skapelse, åt vilken N. lånade
Za-rathustras drag i arbetet Also
sprach Zarathustra (4 dir, 1883
—86; Sålunda talade
Zarathustra, 1905). Ur etisk synpunkt
framstår Zarathustra ss.
representant för ”herremoralen”
gentemot den ”slavmoral”, vilken
genom judendomen och dess
arvtagare kristendomen lyckats
undantränga antikens förnäma,
aristokratiska livssyn. Genom
dessa båda religioner har
mänskligheten kommit att i lidandet
och armodet se något skönt och
ädelt och att ss. dygder prisa
medlidande med de svaga,
ödmjukhet, lydnad, tålamod m. m.,
vilket anstod slavsjälar men
icke andens riddersmän, som äro
födda att härska men ej att
lyda, skoningslöst hårda mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
