Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nieuport ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
817
Nieuport—Niger
818
andra men först och sist mot sig
själva. Deras adelsmärke är det
hjältemod, som vågar ta livet
med alla dess konsekvenser, på
gått som på ont. Därför älska de
ock med Zarathustra idén om
alltings återkomst (die Wiederkunft
des Gleichen), jordelivets och
världsutvecklingens eviga
åter-upprepning. I N: s
övermännisko-ideal ingå i själva verket två
olika faktorer, dels en typ av
egoistiskt hänsynslös
”maktmänniska” i den gamla sofistikens
och renässansens anda, dels det
ideal av förnäm mänsklighet och
sedlig höghet, som förkroppsligats
i stoicismens bild av ”den vise”. —
N., som från 1889 var sinnessjuk,
fick icke själv bevittna den
revolution, som framkallades av hans
skrifter, bland vilka utom de förut
nämnda märkas Unzeitmässige
Betrachtungen (4 bd, 1873—76),
Menschliches allsumenschliches
(3 bd, 1878—80), Jenseits von
Gut und Böse (1886; Bortom
gott och ont, 1904), Zur
Genealo-gie der Moral (1887; Till
moralens genealogi, 1905), Die
Götzen-dämmerung (1888;
Afgudaskym-ning, 1906). Särskilt inom
skönlitteraturen satte hans idéer
starka spår i de flesta länder. I
Norden framkallades, främst genom
G. Brändes, som först riktade
uppmärksamheten på N., men
även genom Strindberg och Ola
Hansson en reaktion i N: s anda
mot 80-t:s utilitaristiskt
demokratiska åskådning.
Nietzschea-nismen satte ock spår bl. a. i
Ibsens diktning. Men den mötte
ock opposition, bl. a. från H.
Höff-ding och V. Rydberg. — Lika
mycket diktare som filosof, har N.
även genom sin glänsande
aforis-tiska stilkonst och sina få men
fullödiga dikter (Lieder des
Prinsen Vogelfrei, 1887, Prins
Fågel
fri, 1901) spelat en betydande
litterär roll. —
Nietzsche-arkivet i Weimar grundades
1894 av N:s syster, Elisabeth
Förster-Nietzsche (f.
1846) ss. centrum för studiet av N.
Nieuport [njöpå’r], flaml.
Nieuwpoort, stad i prov.
Väst-Flandern, v. Belgien, vid Yser.
3,000 inv. — Under
kapplöpningen till havet (sed. o.)
sökte tyskarna okt. 1914 förgäves
bemäktiga sig brohuvudet vid N.,
varefter belgierna genom
öppnande av slussarna vid N. satte
kringliggande område under vatten.
Nieuwe Waterweg [ni’ve [-va’-tervech],-] {+va’-
tervech],+} kanaliserad mynning av
Maas, mellan Rotterdam och
Hoek van Holland,
Nederländerna. 33 km.; djup 10 m.
Nièvre [njävr], departement i
mell. Frankrike, ö. om floden
Loire. Jordbruk, boskapsskötsel,
bergsbruk och metallindustri.
270,000 inv. Huvudstad Nevers.
Jfr Nivernais.
Ni’fe, Nifes i’ma, se
Jorden sp. 184.
Ni’fe-ackumulator (av Ni och
Fe, se dessa ord), varunamn å
Jungnerackumulatorn.
Ni’felhem (isl. Niflheimr,
”dimvärlden”), enl. Snorres Edda
den bistra köldens värld, n. om
Ginnungagap. Jfr Muspelhem.
Ni’flungar, se Gjukungar.
Nige’lla, växtsläkte (fam.
Ra-nuncula’ceae), hemmahörande i
Medelhavsländerna. N.
Damasce’-na, jungfrun 1. flickan i
det gröna, ettårig ört med
finflikiga blad, blommor med blå,
i spetsen gröna foderblad och
till honungsgömmen omvandlade
kronblad samt frukter med
uppblåst vägg, odlas som
prydnadsväxt och förvildas ofta.
Ni’ger [eng. utt. na’jdjo],
Afrikas till storleken tredje flod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
