Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordamerikansk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
897 Nordamerikansk litteratur 898
som satte föga spår i litteraturen,
steg såväl litteraturintresset som
självkänslan i den unga staten.
Uttryck härför gåvo
Washington Irving och J. F. C o o p e r
(se dessa ord), vilkens indian- och
skogs jägarromaner blevo
Nord-Amerikas första bidrag till
världslitteraturen. Deras samtida
W. C. Bry an t (d. 1878) var
en populär from tankelyriker och
landskapspoet. Den europeiska
romantiken och idealismen förbli
sedan huvudströmningarna i
Amerikas litteratur, fast de i viss mån
få en puritansk färgton. — På
1830-t. började en blomstringstid
för Nya Englands litteratur. Den
isolerade E. A. Poe (se d. o.)
skapade en suggestiv, mystisk
och musikalisk lyrik samt skrev
fantastiska korta berättelser.
Be-fryndad med unitarismen, vars,
apostel W. E. Ch ann ing (se
Unitarier) övade stort
inflytande, var transcendentalismen,
en amerikansk form av dogmfri,
idealistisk och individualistisk
förnuftstro, vars främste
representant var R. W. Emerson
(se d. o.), en moralist och
för-kunnare, som intar en central
plats i det amerikanska
medvetandet. H. Longfellow (se
d. o.) vann utomordentlig
popularitet med sina harmoniska
dikter, som ofta behandlade
inhemska ämnen. Djupare konstnär
var romanförfattaren N. H a w
-thorne (se d. o.) en förfinad
puritansk psykolog. Jämte dessa
förgrundsgestalter må nämnas
naturskildraren H. D. Thoreau
(d. 1862), kritikern J. R.
Lo-w e 11 (se d. o.) och
kväkarskal-den J. G. Whittier (se d. o.).
H. B e e c h e r S t o w e (se d. o.)
vann världsrykte med sin mot
negerslaveriet riktade roman
Onkel Toms stuga. Epokens littera-
tur var i sin helhet patriotisk och
moralisk men saknade
sammanhang med eller intresse för
verkligheten och samhällsutvecklingen
liksom personlig glöd och hade
ofta en schablonmässig,
sentimental och konventionell prägel.
Ensam och länge ringaktad var W.
W h i t m a n (se d. o.), som i
extatisk fri vers förkunnade
demokratins evangelium,
människosjälens självtillräcklighet
och odödlighet och Amerikas
oändliga framtid. — Efter
slavkriget 1861—65 uppstod en
strävan till starkare realism och
bestämd lokalfärg, som fick sina
främsta företrädare i B r e t
Harte (se d. o.), som med
humor och känsla skildrade
guld-grävartidens Kalifornien, och W.
D. Howells (d. 1920), en fin
och korrekt iakttagare, i vars
romaner man finner ansatser till
den naturalism, som kännetecknat
skildrarna från ”the middle
West”. Störst som själsskildrare
var H. J a m e s (se d. o.), vars
romaner dock vanl. behandla
europeiska ämnen. En egenartad
sida av folklynnet, den burleska
humorn, gjorde sig gällande hos
flera författare, som hämtade
sina ämnen från pioniärlivet
under de årtionden, då uppodlingen
av kontinenten oavlåtligt
fortsattes västerut, bl. a. Bret Harte,
A. Ward (d. 1867) och främst
Mark Twain (se Clemens)
med sina improvisatoriskt friska
och originellt karaktäristiska
skildringar från Mississippidalen.
— Spansk-amerikanska kriget
framkallade ett årtiondes livlig
alstring av historiskt-romantiska
romaner med inhemska ämnen,
men f. ö. har
verklighetsskildringen i novell- och romanform varit
härskande. Litteraturen har
flyttat väster ut i pioniärernas spår;
29. — L e x. VIII. Tr. 6. 6. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
