Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nord-Amerikas Förenta Stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
929 Nord-Amerikas För. Stat. (Undervisn.-v. Press. Historia) 930
16 år. Varje stat underhåller
kostnadsfria folkskolor. Antalet
offentliga folk- oeh
elementarskolor var 1922 270,574. —
Universitet och andra högre
bildningsanstalter har till stor del utvecklats
efter engelsk förebild. De äro
talrika och väl utrustade samt till
stor del grundade på donationer.
Av de mest ansedda universiteten
äro flertalet enskilda, ss. Harvard,
Yale, Princeton, Cornell,
Columbia i New York samt University
of Chicago. En stor del
upprätthållas och präglas av
religionssamfund och sekter. 1921—22
fun-nos 780 universitet,
specialhögskolor, colleges, och högre
yrkesskolor. Även finnas av
immigrantmi-noriteter underhållna högre och
lägre skolor med undervisning till
en del på främmande språk. Den
svensk-amerikanska
Augustana-synoden (se d. o.) har sålunda
eget college, 8 läroverk och 256
församlingsskolor. — Bland på
donationer grundade stiftelser
märkas Carnegie Corporation i
New York och Carnegie
Institution of Washington samt
Rocke-feller Foundation i New York. Om
det högt utvecklade och i mycket
förebildliga biblioteksväsendet se
Bibliotek sp. 1449 ff., om
akademier se d. o. sp. 194, om
observatorier se d. o. — N: s
främsta konstmuseer äro
Metropolitan Museum of Art (se d. o.)
i New York, och Museum of Fine
Arts i Boston (se d. o.), andra
finnas i flera av de större
städerna, ss. Philadelphia, San
Francisco. Den främsta konstskolan är
The Art Institute i Chicago (se
d. o.) med betydande museum. —
Av naturvetenskapliga museer
märkas American Museum of
Natural History i New York. —
Pressen, som tidigare var mera
präglad av de ofta framstående
30 . — L e x. VIII. Tr. 8. 6. 26.
tidningsutgivarnas personlighet,
har i senare tid i stor
utsträckning standardiserats och
förtrus-tats av de stora nyhetsbyråerna.
Bland de främsta tidningarna äro
de republikanska New York
He-rald (New York) Tribune,
Chicago Tribune och Public Ledger
(Philadelphia), den
demokratiska New York World, den
socialistiska New York Leader samt
de partilösa New York Times,
Christian Science Monitor (i
Boston) och tidningskungen
Hearsts organ. Ledande
handelstidning är The New York
Journal of Commerce. — Av icke
partibundna veckotidningar
märkas The Nation och The New
Republic (båda i New York),
bland månads- och
kvartalstidskrifter The American Review
of Reviews, The World’s Work,
The North American Review,
The Atlantic Monthly, The
Cur-rent History och The
American-Scandinavian Review. — Den
svenska pressen i N. utgöres
företrädesvis av vecko-,
halvmånads-och månadsblad (f. n. inemot 300
st.). Av veckoblad märkas i New
York Nordstjernan, i Chicago
Svenska Amerikanaren och
Svenska Tribunen-Nyheter, i
Minnea-polis Svenska-Amerikanska
Posten. — 1926 finnas 2,453 dagliga
tidningar, 14,109 veckoblad, 3,845
månads- och 389
kvartalstidskrifter; tillsammans mer än 22,000
pressorgan. — Historia.
Kolonialtiden. Om bebyggelsen i
Nord-Amerika före européernas
ankomst se Indianer sp. 1293
ff. och Fornamerikansk
kultur sp. 351 f. Européernas
upptäckt av Amerika (se vid.
d. o. sp. 364 ff.) medförde i
början ingen kolonisation och intet
besittningstagande n. om Mexiko
(se d. o.). Det där upprättade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
