Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nord-Amerikas Förenta Stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
931 Nord-Amerikas Förenta Stater (Historia — 1680-t.) 932
spanska vicekonungadömet
omfattade emellertid även s.v. delen av
nuv. N. De ofantliga
landområdena n. om Mexiko saknade de av
européerna eftertraktade
guld-fyndigheterna och voro glest
bebodda av primitiva jägar- och
fiskarstammar. Under 1500-t.
före-togos där endast spridda
kolo-nisationsförsök, ss. engelsmannen
W. Raleighs upprättande av
kolonin Virginia 1586, vilken snart
övergavs, och spanjorernas
upprättande av nybyggen i Florida.
På 1600-t. började emellertid en
kraftig kolonisation, som uppbars
av handels- och
kolonialkompanier (se d. o.), aristokratiska
för-läningsinnehavare (lords
proprie-tors) och utvandrade målsmän
för undertryckta sekter och
partier. Det engelska London
Com-pany, vars ledare var
finansmannen sir Thomas Smith,
återupptog 1607 kolonisationen av
Virginia genom grundandet av
nybygget Jamestown. Plymouth
Company (senare kallat New
England Company) igångsatte
s. å. kolonisationsförsök i det
senare s. k. Nya England.
Förföljelser av puritanerna i
England föranledde ett antal av
dessa (”pilgrimsfäderna”) att
1620 utvandra (se Mayflower)
och i Nya England grunda
nybygget New Plymouth, som sedan
utvecklades till kolonin
Massachusetts. Inom Nya England
uppstodo sedan kolonierna New
Hampshire (1623),
Connecticut (1633) och Rhode
Island (1636). Även från
svenskt håll upprättades 1638 en
koloni (se N y a Sverige), som
emellertid 1655 erövrades av
holländarna. Redan 1623 hade ett
holländskt kompani grundat
nybyggen vid Hudsons mynning,
bl. a. Nya Amsterdam, som blev
huvudorten i Nya Nederland.
Den holländska kolonisationen
skilde de engelska nybyggena i
Nya England från dem i
Virginia och Maryland, vilket
grundats 1634 och befolkats av
landsflyktiga engelska katoliker.
De ständiga konflikterna mellan
holländare och engelsmän
avslutades med att de förras kolonier
erövrades av England och avträddes
i freden i Breda 1667. Nya
Amsterdam och dess uppland
förlänades under namn av New York
åt hertigen av York, sedermera
Jakob II. Av en annan del av
Nya Nederland bildades New
Jersey, som gavs till två
adelsmän, och av Nya Sverige kolonin
D e 1 a w a r e. De brittiska
kolonierna bildade nu ett
sammanhängande område, vilket
ytterligare förlängdes åt s., då Karl II
förlänade det väldiga området
mellan 30° och 38° n. br. till 8
engelska adelsmän. Där uppstodo
kolonierna Nord-Carolina
(1663—65), Syd-Carolina
(1670) och Georgia, den
sistnämnda grundad 1733 av
engelske filantropen Oglethorpe. Ett
liknande privat företag var W.
Penns skapelse, kväkarkolonin
Pennsylvania (1682). De
här ovan nämnda 13 ursprungliga
engelska kolonierna hade i början
knappast något inbördes samband.
Engelska staten började efter
hand förvandla dem till
kronkolonier, ehuru med en ganska
vidsträckt självstyrelse.
Befolkningen, i vilken det icke-engelska
inslaget var starkt (förutom
holländare även tyskar, irländare,
fransmän, svenskar),uppgick 1689
till omkr. 200,000 inv. Inom
kolonierna rådde vidsträckt
religionsfrihet. I socialt hänseende
rådde en viss skillnad mellan
kolonierna i s. (Maryland,
Vir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
