Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nordiska museet - Nordiska rasen - Nordiska samfundet - Nordiska sjuårskriget - Nordiska spelen - Nordiska språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
967 Nordiska rasen—Nordiska språk 968
understöd från Samfundet
för Nordiska museets
främjande (stiftat 1880) och
Nordiska museets
vänner (stiftat 1918). — Genom
donation av greven och grevinnan
W. von Hallwyl (1919) är med N.
förbunden en professur i nordisk
och jämförande folklivsforskning.
Nordiska rasen, se
Människoraser sp. 515 f.
Nordiska samfundet, se
Djursky d d.
Nordiska sjuårskriget,
Sveriges krig mot Danmark, Polen
och Lübeck 1563—70. Dess
orsaker äro att söka i den vid 1500-t:s
mitt tilltagande spänningen
mellan Sverige och Danmark, varav
tvisten om ”tre kronor” (se
Riks vapen) var ett utslag,
under Erik XIV:s första
regeringstid ytterligare skärpt genom
rivaliteten i östersjöprovinserna.
En svensk beskickning till Hessen
kvarhölls på vägen i Köpenhamn
(1563), och s. å. inleddes
fientligheterna med ett sjöslag. Fredrik
II av Danmark sökte avspärra
Sverige från all tillförsel och
förband sig därför med Polen och
Lübeck. Blockaden kunde dock ej
genomföras, då flera av de stora
tyska sjöstäderna under hela
kriget underhöllo förbindelser med
Sverige. Den svenska flottan
under befäl av Jakob Bagge (se d.
o.) utkämpade 1564 ett oavgjort
slag vid Ölands n. udde. Klas
Kristersson Horn, som övertog
befälet, bröt 1565—66 de allierades
blockad, och svenskarna blevo för
en tid Östersjöns herrar. Mindre
framgångsrika voro svenskarna
till lands. Danskarna intogo 1563
Älvsborg. Väl erövrade
svenskarna under Claude Collart 1564
Jämtland och Härjedalen och
1565 Varberg, men de besegrades
s. å. vid Axtorna av Daniel Rant-
zau. Gynnad av den inre oredan i
Sverige efter Sturemorden och
hertigarnas uppror, företog
Rant-zau 1567—68 ett härjningståg in
i Östergötland men fick ej
begärda förstärkningar och måste
återvända. Vid Johan III:s
tron-bestigning 1568 upphörde
krigstillståndet med Polen. I nov. 1569
återerövrade danskarna Varberg.
Freden slöts f. å. i Stettin under
kejsar Maximilian II :s
bemed-ling. Sverige skulle till Danmark
återställa Jämtland och
Härjedalen, avstå anspråken på Gotland
och för Älvsborg erlägga en
lösensumma på 150,000 daler. Frågan
om tre kronor lämnades oavgjord.
Lübeck däremot vann ingenting.
Nordiska spelen,
internationella vinteridrottstävlingar, som
skola äga rum i Sthlm vart fjärde
år och hittills avhållits åren 1901,
1905, 1909, 1913, 1917, 1922 och
1926. I programmet ingå alla
slag av vinteridrott, ss.
skidlöpning, skridskoåkning, issegling,
bandy och curling, jämte en del
andra idrottsgrenar, ss.
skjutning, hästtävlingar m. m. N.
anordnas av Sveriges
centralförening för idrottens främjande
samt Svenska gymnastik- och
idrottsföreningarnas riksförbund.
Initiativtagare var prof. E. J.
Widmark.
Nordiska språk, en av den
germanska språkfamiljens grenar (se
Germanska språk).
Säkerligen ha N. på nordisk mark
framgått ur det ännu relativt
osöndrade germanska språket. De
enda källor, som möjl. äro
tillräckligt gamla för att ge en viss
föreställning om det
”förnordiska” språket i Norden, äro ur
detta i finskan upptagna
lånord. Först vid tiden inemot Kristi
födelse torde de mera säreget
nordiska språkdragen ha
fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
