Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrland - Norrlanda - Norrlands artilleriregemente - Norrlands dragonregemente - Norrlandsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1045 Norrlanda—Norrlandsfrågan 1046
matiskt utforskats. Från
stenåldern härröra ett flertal i
kustbygderna befintliga megalitgravar
(hällkistor). En del hällristningar
(vanl. med naturalistiskt utförda
älgbilder), måhända från
bronsåldern, ha påträffats särskilt i
Jämtland. Ett stort antal
järn-åldersgravhögar finnas. N.
Hälsingland och Medelpad äro N:s
rikaste järnålder sbygder. Ett
antal runstenar, huvudsaki. från
1000-t., finnes i de s.
kustlandskapen samt en i Jämtland; de visa
delvis en självständig utprägling
(”hälsingerunor”). En
särställning inta de lapska
offerplatserna med fynd från vikingatid
och äldre medeltid. — Om den
äldsta kristna kulturen i N.
vittna bl. a. flöjeln från Söderala (se
d. o.) och bonaden från Skog (se
d. o.), De bevarade medeltida
stenkyrkorna, som föregingos av nu
försvunna träkyrkor, ansluta sig
i stort sett till de uppländska. De
äldsta äro stora, ståtliga
missionskyrkor, uppförda under 1100-t. på
huvudorterna, antingen med
centraltorn (Söderala) 1. fristående
torn, kastal. Under 1200-t. och
senare tillkommo en mängd små
sockenkyrkor, tornlösa och vanl.
av rektangulär grundform,
stundom liksom de uppländska med
tegelornerade gavelrösten (t. ex.
Trönö). Vid medeltidens slut
inträdde en ny blomstring, då rika
stjärnvalv inslogos och
kalkmålningar utfördes i ett flertal
kyrkor (bl. a. Neder-Luleå,
Ytterlän-näs, Enånger, Söderala, Alnö).
Samtidigt nådde träskulpturen
ett provinsiellt uppsving med
Haaken Gulleson och hans skola.
Under 1700-t. verkade i N. flera
framstående kyrkobyggmästare
(Daniel Hagman m. fl.).
Norrlanda, socken i Gotl. 1.,
jämte Gothem pastorat i Visby
stift. 315 inv. — Kyrka från
1300-t. med torn bevarat från en
äldre kyrka från 1200-t :s början.
Norrlands artilleriregemente,
A. 4, uppsatt 1893. Regementets
huvuddel är förlagd till
Östersund. Ett detachement i Boden
skall enl. 1925 års
försvarsord-ning bilda Norrbottens
artillerikår (se d. o.). N. bildar egen
församling i Östersund.
Norrlands dragonregemente,
K. 8, Umeå, uppsatt 1893 med
Jämtlands häst jägarkår som
stomme. Enl. 1925 års
försvars-ordning skall en skvadron vara
detacherad till Boden.
Norrlandsfrågan,
sammanfattande benämning på de problem
av ekonomisk och social innebörd,
som blivit en följd av de
förändringar i jordbruks- och
jordbe-sittningsförhållandena i Norrland,
vilka uppkommo, när under
1800-t:s senare hälft trävaruindustrin
där började skjuta fart. Det
norrländska jordbruket stod då på en
mycket primitiv ståndpunkt, och
de stora skogsbesittningar, som
tillerkänts hemmanen vid den s. k.
awittringen (se d. o.),
utnyttjades huvudsaki. genom extensivt
betesbruk. I mån av
skogshanteringens och trävaruexportens
snabba utveckling fingo de
norrländska skogsfastigheterna snart
realisationsvärden, som
mångdubbelt överstego deras
avkastningsvärden i bondehand. Till en
början utnyttjade sågverken
företrädesvis egna skogar, vilka till
god del voro gamla kronoskogar,
som mot obetydlig ”stubböres-”,
resp, ”rekognitionsavgift”
anvisats till ”stockfångst” 1. till
understöd åt tidigare bedriven
bruksrörelse och ofta genom
billiga skatteköp överförts till fri
egendom (se Domän). Även
gjordes virkesinköp från kronan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
