Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norrvidinge - Norrviken - Norrön tunga - Nors - Norsborgs vattenverk - Norsholm - Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägar (N. V. H. J.) - Norsjö - Norsjön - Norsjö och Malå tingslag - Norska havet - Norska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1055
Norrviken—Norska språket
1056
Nors. Längd intill 4 dm.
Malmöh. 1., jämte Dagstorp
pastorat i Lunds stift. Skall framdeles
förenas med Södervidinge och
Annelöv. 1,070 inv. — 2. Härad i
Mellersta Värends domsaga,
Kronob. 1., omfattande socknarna
Gårdsby, Söraby, Tjur eda, Tolg,
Asa, Aneboda, Berg och
Ormes-berga. — 3. Kontrakt i Växjö
stift, omfattande pastoraten Tolg,
Asa och Tjureda; Berg och
Ormes-berga; Gårdsby och Söraby.
Norrviken. 1. Villasamhälle i
Sollentuna skn, Sthlms 1., vid
Norra stambanan. — 2. Domsaga
i Göteb. 1., utgöres av två tingslag,
Kville, Tanums och Bullarens
härads samt Vette härads. 30,430
inv.
Norrön tunga (isl. norrøna
tunga, norrønt mål), se
Nordiska språk sp. 971.
Nors, O’smerus eperla’nus, en
art Laxfiskar med
långsträckt, halvgenomskinlig kropp,
Ovan mörkt grönaktig med små
mörkare prickar, på sidorna och
under silvervit. Allmän längs
svenska östkusten och i sötvatten.
N. har oangenäm lukt men är god
matfisk. Fiskas med håv 1. not.
Norsborgs vattenverk,
tillhörigt Sthlms stad, på Mälarens
s. strand, c:a 16 km. v.s.v. om
Hornstull, anlades 1900—05 och
utvidgades 1916. Råvattnet
utgöres till en mindre del av
grundvatten från Ekeröåsen men
huvudsakligast av vatten från Mälaren.
Som reserv vid de tillfällen, då
Mälarvattnet på grund av
långvarig uppström blivit mindre
lämpligt, tjänstgör Bornsjön (se
d. o.). Det renade vattnet pumpas
till enc:a 20,000 kbm. rymmande
reservoar vid sjön Trekanten vid
Liljeholmen och fördelas där på
stadens ledningsnät.
Norsholm. 1. Järnvägs- och
kanalstation i Kimstads skn,
östergötl. 1., vid Göta kanal, ö.
stambanan, Norsholm—Västervik
—Hultsfreds och Norra
Östergötlands järnvägar. — 2. Gods vid
N. 1, tillhörde under medeltiden
biskopsstolen i Linköping och
kallades då Munkeboda.
Norsholm — Västervik —
Hultsfreds järnvägar (N. V. H.
J.), en 190,8 km. lång järnväg,
bildad 1924 genom
sammanslagning av Norsholm—Bersbo
järnväg och Hultsfred—Västervik
—Åtvidaberg—Bersbo järnväg.
Spårvidd 0,891 m. I sin helhet
öppnad för trafik 1879. Äg.
Norsholm — Västervik — Hultsfreds
järnvägs a. b., Västervik, som
även trafikerar Vimmerby—
Spångenäs järnväg.
Norsjö, socken i Västerb. 1.,
pastorat i Luleå stift. 6,725 inv.
Norsjön, insjö i Telemark
fylke, s. Norge, led i den
vattenväg, som förbinder städerna
Not-odden och Skien. 60 kvkm.
Norsjö och Malå tingslag, se
Malå och Norsjö tingslag.
Norska havet, benämning på
den del av Atlanten, som
begränsas av Norge och Spetsbergen,
Island m. fl. öar och i n. övergår
i N. Ishavet.
Norska språket utgör
huvudspråket inom den västnordiska
grenen av de nordiska språken.
Om det äldsta N. se Nordiska
s p r å k. N. indelas i
forn-norska och nynorska; den
förra uppdelas ofta i
gammalnorska (till c:a 1350) och
medelnorska (till reformationen). Forn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
