Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norsk teater - Norstedt, Reinhold - Norstedt - Norström, Vitalis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1079
Norstedt—Norström
1080
han Fahlström. Under
åtskilliga perioder hade Christiania
Theater en svår konkurrent i Det
norske Teater, som på 1850-t. en
tid leddes av Ibsen och på 1870-t.
av Björnson, vilken lämnade
ledningen av Christiania Theater på
grund av oenighet med
direktionen. Slutligen samlades dock alla
de mest betydande skådespelarna
till huvudscenen, som på ett
utmärkt sätt gav såväl den
nationella repertoaren som utländsk
dramatik. Vid mitten av 1880-t.
fick den en ny värdefull kraft i
Björn Björnson, vilken
verkade både som skådespelare och
regissör och utövade en eggande
och förnyande inverkan på såväl
skådespelare som publik. Han blev
1899 den självskrivne chefen för
Nationalteatret, och det är i hög
grad hans förtjänst, att denna
teater över huvud kom till stånd.
Där har under de gångna åren
framförts det mesta av Ibsens och
Björnsons produktion och en stor
mängd modern och klassisk
utländsk och inhemsk dramatik på
ett sätt, som skapat teatern ett
ansett namn. Utom de ovan
nämnda skådespelarna ha i främsta
ledet Egil Eide, Halfdan
Christensen, S tub Wi
-berg, Harald Stormoen
och Ingolf Schanche
bidragit till dess höga konstnärliga
nivå. — Den nationale Scene i
Bergen öppnades 1850 med
uteslutande norska krafter.
Tillkommen på initiativ av violinisten
O 1 e B u 11, har denna landets
första helt norska scen utvecklats
till en god stående teater och varit
en lärorik förskola för en mängd
norska scenbegåvningar, av vilka
den övervägande delen
härstammar från denna stad, såväl som
för en rad dramatiska författare,
som innehaft ledningen av denna
teater, bl. a. Ibsen, Björnson och
Gunnar Heiberg.
Norstedt, Reinhold, f.
1843, d. 1911, målare. N. mottog
under vistelser i Paris 1867-—
1881 för sin konst avgörande
intryck, främst av Barbizonskolan.
Han är en blid idylliker och
skildrar med lyrisk förälskelse det
uppsvenska sommarlandskapet i
en om Corot påminnande kolorit i
silver, grönt och blek rosa.
Norstedt, se P. A.
Norstedt & Söners förlag.
Norström, Vitalis, f. 1856,
d. 1916, filosof, prof, i Göteborg
1893, medlem av Sv. akad. 1907.
I yngre år anhängare av
Boströms filosofi, kom han genom
studium av Kant och Fichte att
allt mera avlägsna sig därifrån
och hävdade omsider i arbetet
Hvad innebär en modern
ständpunkt i filosofien? (1898) och
senare skrifter, ss. Religion och
tanke (1912), en
fenomenalis-tisk typ av idealism. I bl. a.
skriften Hvad är sanning? (1899)
hävdade han, att begreppet
”sanning” måste fattas relativt och
det teoretiska vetandet betraktas
ss. ett medel för våra religiösa
och etiska livsintressen men ej ss.
självändamål. En metafysisk
kunskap om den absoluta verkligheten
1. Gud (i Boströms anda) är enl.
N. omöjlig. En relativ kunskap om
Gud kan man dock få genom att
studera historien, där Gud
uppenbarar sig ss. den ”levande och
reala enheten” i utvecklingen.
Naturen är ock ”Guds boning”,
emedan den ger det förnuftiga liv,
som är historiens innebörd,
”kulturmaterial” L utvecklingsvillkor.
Ehuru en sådan relativistisk
uppfattning av naturens betydelse
enl. N. måste bli resultatet av
den ”naturkunskapens
självbesinning”, vilken han i en 1907 under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
